Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Och om jag som journalist vill granska och visa den konst som köps in för skattebetalarnas pengar, är det då rimligt att detta stoppas för att kommunen eller regionen inte har rätt att förmedla bilder på de konstverk man köpt in till offentlig plats, undrar GP:s kulturchef Ingrid Norrman.
Och om jag som journalist vill granska och visa den konst som köps in för skattebetalarnas pengar, är det då rimligt att detta stoppas för att kommunen eller regionen inte har rätt att förmedla bilder på de konstverk man köpt in till offentlig plats, undrar GP:s kulturchef Ingrid Norrman.

Vi begår lagbrott om vi sköter vårt jobb!

Förbudet mot att dela bilder på offentliga konstverk är orimligt.

Om jag som konstnär säljer en skulptur till Göteborgs stad som ska placeras på allmän plats, är det då rimligt att jag ska ha extra betalt om människor gillar den och lägger ut en bild av den på Facebook?

Och om jag som journalist vill granska och visa den konst som köps in för skattebetalarnas pengar, är det då rimligt att detta stoppas för att kommunen eller regionen inte har rätt att förmedla bilder på de konstverk man köpt in till offentlig plats?

Nej, kanske inte, men så är det idag. 

GP kunde i veckan berätta att Wikimedia efter ett domslut i patent- och marknadsdomstolen inte längre får visa bilder av offentlig konst på sin sajt offentligkonst.se. Enligt domstolen måste den som laddar upp en bild på ett offentligt konstverk betala en avgift till organisationen BUS, Bildupphovsrätt i Sverige, och dessutom skaffa både organisationens och konstnärens medgivande.

LÄS MER: Wikipedia bryter mot lagen

Även om en konstnär säljer ett verk som ska stå på allmän plats är det alltså inte tillåtet att dela bilder på verket. Det får orimliga konsekvenser.

Förra året granskade GP regionens konstinköp där konstenheten bland annat åkte till Stockholm och shoppade 196 konstverk på två dagar från samma galleri för västsvenska skattepengar. Enhetens chef Richard Sangwill hävdade att han inte deltog i resan. GP:s granskning visade att det gjorde han visst, fast han handlade under en annan persons namn!

Eftersom enhetschefen på egen hand köpt gallerikonst för tre miljoner kronor ville vi granska vad han lagt pengarna på, men fick nej till vår begäran att få ut bilder på de inköpta konstverken med motiveringen att man inte hade rätt att förmedla dem.

Skattebetalarna hade alltså inte rätt att få se vad deras pengar används till!

Detta är förstås orimligt. Om kommun, stat eller landsting köper in konst som ska placeras i offentligheten måste avtal skrivas med konstnären som tillåter media att visa verket och privatpersoner att ta en bild på det och lägga ut på sociala medier utan att begå ett lagbrott. Även om BUS förhandlingschef säger att föreningen inte har något intresse att jaga privatpersoner så ska detta ska inte vara upp till organisationens välvilja.

Ett bra initiativ alltså av medieforskaren Carl Heath att kräva en förändring och nya avtal. Ska en extra ersättning betalas ut för offentliga konstverk kunde denna peng dessutom gå till den enskilde konstnären och inte till en fristående organisation.

Den 6 september öppnar utställningen Ut med konsten! på Göteborgs stadsbibliotek för att visa allmänheten ett urval av de 9000 konstverk som kommunen köpt in de senaste 70 åren. Om vi vill kommentera och visa bilder av verken på gp.se för de kommuninvånare som inte har möjlighet att ta sig till utställningen, begår vi då lagbrott? 

Är det i så fall rimligt, Maria Voyvodova, ordförande i Göteborgs kulturnämnd? Och om nej, vad gör du åt det?

Mest läst