Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/2

Så blev 30 november Nordens kravallafton

30 november kallades på 90-talet för Nordens kravallafton, men än idag högtidlighålls dagen av den rasideologiska undergroundvärlden. Och konfrontationerna kan flamma upp igen, varnar historikern Heléne Lööw.

Under slutet av 80-talet och början av 90-talet kallades 30 november för Nordens kravallafton. Då drabbade blandade skaror av Karl XII-firare rutinmässigt samman med motdemonstranter.  Kravalltraditionen var dock av gammalt datum. Kravaller och upplopp har med jämna mellanrum flammat upp sedan 30-talet i ett återupprepat rituellt mönster. 

Karl XII-kravallerna har en särskild plats i så väl nationalsocialistiska och vit maktideologiska som i de anti-nazistiska och anti-fascistiska. De strider som utkämpats är i högsta grad territoriella strider, en kamp om en plats, ett monument, en grav eller ett symboliskt datum som respektive sida försöker erövra.  

Omstridd person

Karl XII har sedan 1800-talet varit en omstridd person i svensk historia. I Lund som länge var den centrala orten för Karl XII-firandet började studenterna 1853 att fira Karl XII:s dödsdag med årliga fackeltåg och kransnedläggningar. 1889 stoppades firandet för första gången av radikala studenter. 

Under första världskriget gjordes ett uppehåll i högtidlighållandet eftersom de flesta studenter var inkallade. Efter kriget grundades en fristående förening som 1921 blev föregångaren till den nuvarande 30-novemberföreningen vars uppgift var att högtidlighålla minnet av Karl XII.

Från 1921 till 1950 höll föreningen årliga fackeltåg 30 november. Historikern Sverker Oredsson hävdar i sin bok om Lunds universitet att det är möjligt att se 30 novemberföreningen som ett gemensamt företag för Lunds nationella och nationalsocialistiska studentklubbar och föreningar. 

Nordisk ungdoms högtidsdag

Under 1930-talet kom Karl XII-firandet att även tas upp av den nationalsocialistiska Lindholmrörelsens ungdomsorganisation Nordisk ungdom. Karl XII:s dödsdag blev Nordisk ungdoms högtidsdag. Under 1930-talet blev det nationalsocialistiska firandet för första gången föremål för antinazistiska motdemonstrationer. Vid Nordisk ungdoms fackeltåg till Karl XII:s minne i Halmstad 1936 utbröt till exempel bråk och slagsmål sedan ett tusental motdemonstranter samlats för att förhindra manifestationen. 

Om bråket stod följande att läsa i Hallands Nyheter;

"Det blev den vanliga cirkusen med polischock och dragna sablar, skränande folkmassor och smockan hängande i luften så som modern mellaneuropeisk civilisation kräver. I hastigheten såg man inte så noga vem man slog, varför en liten flicka, som råkade komma isvägen fick en karolinsk knytnäve i ena ögat."

Många konflikter

30 november har under efterkrigstiden inte bara varit en affär för de nationalsocialistiska grupperna, utan även, för Nysvenska rörelsen, Narvaförbundet och senare Bevara Sverige Svenskt, Sverigepartiet och Sverigedemokraterna. Och det har under hela perioden funnits konflikter mellan de olika grupperingarna om vilka som egentligen är de legitima Karl XII-firarna. 

1985 är en sorts vattendelare när demonstrationerna åter får en allt mer politisk prägel och Karl XII-firarna byter ut musikkår och karoliner mot politiska paroller mot invandringen. En ny era inleddes där det ursprungliga syftet med manifestationerna hamnade i bakgrunden till förmån för dagspolitisk aktivism.

Årliga kravaller

Under de kommande åren eskalerade konflikterna till årligen återkommande kravaller i Lund och Stockholm. Firandet blir samtidigt en nationell angelägenhet och demonstrationerna lockar allt fler militanta motdemonstranter, liksom allt fler nationalister från hela landet, liksom huliganer och slagskämpar som i huvudsak var intresserade av slagsmål och i mindre grad av Karl XII eller politik.

30-novemberfirandet kom också märkligt nog att locka aktivister från utlandet. Paradoxalt nog deltog norrmän under ett antal år. Norrmän som i normala fall definierar sig själva som norska "patrioter" deltog här i högtidlig hållandet av en svensk kung som sköts under ett fälttåg mot Norge. De norska aktivisterna hävde dock att de deltar i firandet därför att de vill högtidlighålla den typ av nationalism och hjältemod Karl XII enligt dem representerar.

Nordisk kravallafton

Även motdemonstrationerna lockade deltagare från andra länder och 30 november förvandlades till en nordisk "kravallafton". Polisinsatserna kom också att bli allt massivare, liksom antalet gripna och omhändertagna på båda sidorna. 1988 greps 187 personer i samband med firandet i Stockholm. I Lund greps nära 400 personer 1993. 
Den 30 november 1991 inträffar de våldsammaste kravallerna hittills i centrala Stockholm. Även i Lund blev 1991 års 30 november en våldsam historia. I början av 1990-talet började 30 november dock allt mer att förlora sitt symbolvärde och sin attraktionskraft. 

Högtidshålls ännu

Även om 30 novembermanifestationerna är långt ifrån 1980- och 90-talets våldsamma konfrontationer högtidlighålls fortfarande den 30 november av den rasideologiska undergroundvärlden. 2008 flammade bråken i Lund upp igen i samband med en demonstration anordnad av Fria nationalister i Skåne.

Idag har 30 november åter förpassats till mer konservativa rituella manifestationer långt borta från det mediala ljuset, men det finns ingenting som säger att konfrontationerna inte kan flamma upp igen, såsom de gjort med jämna mellanrum under de sista 80 åren. 

Mest läst