Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/5

Nytt hot mot 1700-talshusen på Smedjegatan

Är en unik gårdsmiljö innanför Vallgraven värd 100 miljoner för Göteborg? Det är i vilket fall den summa fastighetsägaren hotar att stämma kommunen på om man inte får riva fyra gårdshus på Smedjegatan, granne med Göteborgs stadsmuseum, en av Göteborgs allra äldsta gårdar med hus byggda mellan 1730 och 1830.

GP skrev i våras om gården på Smedjegatan 5 där en ny ägare hade ansökt om rivningslov för att bygga lyxiga bostadsrätter. Gården är med i Göteborgs stads bevarandeprogram och beskrivs där som en ”unik miljö med rester av ursprungliga enkla trapphus, lager- och verkstadsinteriör mm, som visar den tidigare användningen”.  I dag finns dessutom bara ett dussin hus från den tiden kvar i innerstaden.

Handläggaren på byggnadsnämnden ansåg också att gården på ett unikt sätt visade den göteborgska handelsstadens struktur och var tveksam till rivningslov.

Svaret blev i höst ett brev från Carl Petre, vd för Fastighets AB Kronobränneriet, till byggnadsnämndens ledamöter:

"Ett nekat rivningslov innebär en rådighetsinskränkning och en betydande ekonomisk förlust för oss ... Det kommer att innebär att vi tvingas initiera ett rättsligt förfarande mot Göteborgs stad som ska beräknas av skillnaden mellan marknadsvärde av fastigheten med befintlig byggnad respektive marknadsvärdet efter utförandet av de tänkta förändringarna ... Den ersättningen uppgår uppgår i vart fall till 95 - 100 miljoner kronor."

Kan ett hot om ett 100-miljonersvite påverka ledamöterna i byggnadsnämnden? Svar kanske nästa månad när ärendet ska upp i nämnden. 

Under tiden har handläggaren på byggnadsnämnden beställt en inventering av alla gårdar innanför Vallgraven för att svart på vitt kunna visa i vilken mån gården på Smedjegatan är en unik miljö. 

Problemet är gällande detaljplan som är från 1864 och enbart anger vad som är kvartersmark och vad som är gatumark. Enligt den har fastighetsägaren rätt att göra vad han vill innanför fastighetsgränsen. Här ska då handläggaren på byggnadsnämnden väga samman lagens krav på att kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte får rivas med kommunens skyldighet att godkänna planenliga förslag.

LÄS MER: Svårt stoppa rivningen av 1700-talshusen

Att riva och bygga nytt i centrala lägen verkar i vilket fall vara en bra affär för fastighetsägaren om en fastighet genom ändrad inriktning ökar 100 miljoner i värde. Vad sägs om att kommunen funderar på expropriering nästa gång en fastighet är till salu innanför Vallgraven?

Läs även här om de stora fastighetsägarnas ökande makt över centrala Göteborg.

Mest läst