Pojkar är något bättre på att lösa digitalt. Flickor är bättre på papper.
Pojkar är något bättre på att lösa digitalt. Flickor är bättre på papper.

Läsning på papper ökar förståelsen

ANNONS
|

I dag sker en stor del av ungdomars läsande på internet och kombinationen av text, bild, ljud och länkar gör att det ställs delvis andra krav på läsaren än när det gäller traditionellt tryckta texter.

I avhandlingen, som bygger på fyra delstudier med bland annat data från PISA-undersökningen och egna studier av 230 åttonde- och niondeklassare, visar Maria Rasmusson hur eleverna hade något lättare att sammanställa och dra slutsatser när informationen fanns på papper än på skärm.

I en av delstudierna fick eleverna göra exakt samma läsförståelsetest på dator och på skärm och klarade testet på papper något bättre än på dator.

ANNONS

Hon menar att resultatet tyder på att läsning på skärm med till exempel skrollande kräver mer av läsaren än man tror.

Det här överensstämmer med andra studier där forskare har hävdat att tryckta texter underlättar när man ska sammanföra och dra slutsatser från det man har läst.

– Det är det fysiska att man kan ta och bläddra, stryka under, känna pappret gör det lättare när man ska strukturera läsandet, förklarar Maria Rasmusson.

Läsningen på skärm gav inte heller samma översikt som på papper. Man skumläste för att på ett effektivt sätt hitta den information man ville ha. Eleverna ville att läsningen på internet skulle gå fort.

Förmågor som behövs för traditionell läsning behövs även för digital läsning – ordförståelse, att kunna dra slutsatser, läshastighet, minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.

Rent generellt har flickor bättre läsförståelse än pojkar, men när det kom till de delar som var unik för digitala texter var pojkarna något bättre.

ANNONS

– Könsskillnaden kan bero på all den tid som pojkarna använde till datorspelande. En möjlig förklaring är att förmågor som pojkarna övat genom att spela datorspel krävs för digital läsning.

Maria Rasmusson menar att det är själva navigeringen som pojkarna tränat upp.

Hon säger att det kan vara en viss visuo-spatial förmåga som pojkarna tillägnat sig behövs för att ta sig fram på sidor med hyperlänkar.

– Det kan också handla om att förmågan att tolka bilder och symboler förbättras av datorspelande.

– Det finns teorier om att texter och bilder behandlas i två olika kognitiva system för att slutligen kopplas ihop med tidigare kunskap.

Men det behövs också andra färdigheter för att tillgodogöra sig en text på nätet.

Kunskap om hur man ska förstå informationsstrukturen, strategierna och hur man gör och läser saker på Internet. Man måste också behärska musen, muspekaren och olika webbläsare.

I en studie lät Maria Rasmusson en tioåring och en 15-åring samarbeta för att lösa olika uppgifter, totalt sju par. Tioåringen skötte datorn och 15-åringen coachade. Dataskärmen filmades och elevernas samtal spelades in. Och det fanns en viss könsskillnad. Till exempel gick pojkarna ofta på översta träffen på Google vi är klara, vi är klara medan flickorna kunde läsa flera inlägg noga innan de löste sin uppgift.

ANNONS

Men det stötte också till andra problem.

– Bara en sådan liten sak som att veta att det gömmer sig en klickbar länk när den lilla handen visar sig på skärmen. Eller hur man har öppet flera flikar samtidigt utan att tappa bort sig. Dessutom ligger vitt skilda avsändare intill varandra. Det här ställer krav på att läsaren är källkritisk, förstår informationsstrukturen och kan hantera datorn och olika funktioner i webbläsaren.

– Det kan vara ett klick mellan en privatblogg och en tidnings hemsida. Vem är avsändaren? Varför har man lagt ut det här?

Läsaren måste kunna identifiera vilken genre texten tillhör för att kritiskt kunna värdera innehållet. När det gäller texter på papper skiljer till exempel en dagstidning sig ifrån en roman till form och utseende.

Den stora mängden text på internet kräver att läsaren kan söka och hitta relevant information.

ANNONS

Förutom det behövs vissa engelskspråkkunskaper för att kunna hantera internet, till exempel stavning av de engelska förkortningarna av domännamnen.

Men även svensk stavning är viktigt.

– Om eleverna stavade fel kunde de hamna tokigt och i vissa fall förstod de inte att de var på fel webbsida.

När det gäller traditionell läsförståelse har elevernas kulturella kapital stor betydelse. Detta har man sett även i tidigare studier. Det handlar till exempel utbildningsnivå i hemmet.

Däremot fanns inget samband mellan kulturellt kapital och de unika aspekterna av digital läsning enligt PISA-undesökningen – i alla fall när det gällde svenska och norska barn.

– Det kan bero på att i princip 100 procent av de svenska ungdomarna har tillgång till internet.

Maria Rasmussons slutsats är att skolan måste satsa mer på utbildning i läsförståelse av digitala texter.

ANNONS

– Det finns i läroplanen men är ännu inte med i de nationella proven. Den dagen kommer undervisningen i digitalläsning förmodligen att öka.

Men viktigast av allt är ändå att satsa på den totala läsförståelsen.

Fakta: PISAs definition av läsförståelse:

Förstå, använda, reflektera och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och att delta i samhället.

ANNONS