Ni känner igen det. Några enkla rader. En bild på en lite extravagant middag. Ett par glas bubbel fångade med mobilkameran. Svettiga träningskläder efter ännu ett avslutat träningspass. Eller ”Nytt pers på Göteborgsvarvet. Supernöjd.” Och strax en störtflod av likes. Snabba statusuppdateringar om det liv vi lever eller kanske lika ofta om ett liv vi skulle vilja leva eller vill få omvärlden att tro att vi lever. Samtidigt, en nyckel till vår personlighet som i fel händer kan få rätt stora följder.
Facebook har i dag 1,2 miljarder användare. Även om dragningskraften minskat i yngre åldersgrupper lägger en påfallande stor del av världens befolkning ner mycket tid och kraft på det sociala nätverk Mark Zuckerberg skapade för ett decennium sedan. Aptiten i det numera börsnoterade bolaget är stor. För knappt två år sedan köptes Instagram för en miljard dollar. I veckan meddelade Facebook att bolaget köpt Whatsapp för drygt 120 miljarder kronor. ”Fick de Florida på köpet?”, var en träffande kommentar som florerade direkt efter att affären blivit offentlig.
Hisnande summor, 120 miljarder är dubbelt så mycket som svenska staten lägger på utbildning och forskning under ett år. Whatsapp är en meddelandetjänst för smarta mobiler. Den har i dag 450 miljoner användare och 50 anställda. Ett medelstort företag, sett till antalet anställda, som startades för fem år sedan. Köpet av Whatsapp ska ses i ljuset av att Facebooks attraktionskraft minskat bland yngre de senaste åren. Whatsapp växer med 25 miljoner användare i månaden och är populär i yngre åldersgrupper, inte minst tack vare att det är gratis att skicka meddelanden (under det första året).
Bakom affärerna ligger förstås viljan att kontrollera så mycket som möjligt av det vi gör digitalt. Ju mer företag som Google och Facebook vet om oss, desto mer kan de kapitalisera på sina kunskaper. Våra digitala vanor kommer i allt högre grad bli grunden för de affärsmodeller som utvecklas. Vilka sidor besöker vi? Vad är vi intresserade av? Vilka varor skulle vi kunna tänkas vilja köpa?
Nu är det ingen nyhet att de digitala spår vi lämnar efter oss är hårdvaluta, men vi har på något sätt vant oss. Vi vet att det vi gör digitalt kommer att kunna missbrukas. Vi vet att NSA och FRA samarbetar bortom rimlighetens gräns. Att Whatsapp raderar alla sända meddelanden från sina servrar säger givetvis ingenting om hur det kommer att kunna se ut i en framtid. Det finns skäl att stanna upp en stund, kunskaperna kommer att kunna användas på fler sätt.
I slutet av november kom en nyhet som flimrade förbi. Forskare vid universiteten i Lund och Göteborg hade tittat på Facebookuppdateringar med nya ögon. Vad går det att utläsa om våra personlighetsdrag från det vi skriver på Facebook? Besvärande mycket, visade det sig.
Forskarna hade skapat en algoritm för att kunna analysera en person genom dennes statusuppdateringar. En grupp på drygt 300 amerikanska Facebook-användare rekryterades, de skickade in 15 uppdateringar var till forskarna som sedan klustrade orden. Kvantitativ semantik. Och kom fram till att det utan större svårigheter gick att utläsa drag som psykopati, narcissism och machiavellism enbart utifrån det undersökningens deltagare skrev på Facebook. Personer med narcissistiska drag överanvände vissa ord, de med psykopatiska drag överanvände andra ord. Utifrån de korta meningarna om till synes vardagliga ting gick det att göra en mer djupgående karaktäristik än vad som i förstone hade kunnat anas.
I veckan anordnade Göteborgs universitet ett seminarium med en av de aktuella forskarna, Danilo Garcia, doktor i psykologi i Göteborg. Det var en fascinerande eftermiddag där Garcia på sitt lågmälda sätt konstaterade att psykopatiska drag föreföll vara vanligare hos yngre, medan narcissismen ökade med åldern. Det verkar också, menade Garcia, som att ”Facebook har en förmåga att locka fram drag som psykopati och narcissism hos användarna."
Du gläds inte över dina Facebookvänners framsteg, de lyckade middagarna, sonen som fått körkort, de soliga semesterbilderna. I högre grad triggas tävlingsinstinkten och forskarna kan se hur psykologins svarta triad, där hörnen representeras av just psykopati, narcissism och machiavellism, blev ett väsentligt analysredskap för att förstå och tolka detta.
Givetvis finns här möjliga affärsmodeller. Danilo Garcia konstaterade att det är fullt möjligt att konstruera en app med den aktuella forskningen som grund. Men att han själv, av etiska skäl, är helt ointresserad. Samtidigt, när det finns både kunskap och marknad är det sannolikt bara en tidsfråga innan någon tar steget. Att kunna mata in uppdateringar från olika personer och sedan få ett svar, svart på vitt, om han eller hon lider av psykopatiska eller narcissistiska drag kommer utöva en oemotståndlig lockelse på rätt många. Inte minst framtida rekryterare eller arbetsgivare.
