Karl Gerhards sångprotest mot nazismen

När vi besöker repetitionerna på Stadsteatern steppar fyra unga dansare från Balettakademin ut på scenen i Änglabaletten. Vingarna glittrar, de bär silverskor till vita strumpor och på kroppen något som mest liknar baddräkter från 1940-talet. Sina instruktioner får de av dåtidens revykung på modet: Karl Gerhard, inspirerat spelad av Tomas von Brömssen

- Det har varit jättekonstigt att repetera den här pjäsen samtidigt som nordiska motståndsrörelsen marscherat genom Göteborg med nazistiska flaggor, säger han i en paus.

- Där stod vi med våra hakkors, tänkta till Karl Gerhards kuplett. Man fattar ingenting, nazismen växer i hela Europa, ska vi göra om samma misstag igen?

"Alla hans eleganta nödrim"

Föreställningen, som är dramatikern Irena Kraus fria fantasi, har en hel del att säga oss i en tid då högerextrema krafter åter formerar sig i Europa, menar Tomas von Brömssen.

Änglabalettens glättiga dans signalerar oskuldsfullhet, något som behövs som täckmantel när en tjänsteman från UD i pjäsen dyker upp för att granska Karl Gerhards kontroversiella sångtexter. I bakgrunden tornar en enorm häst upp sig och de som kan sin revyhistoria vet att den hör ihop med Karl Gerhards mest kända antinazistiska kuplett: Den ökända hästen från Troja. Hästen symboliserar nazityskland och sången, som en gång framfördes i revyn Gullregn med premiär på Folkan i Stockholm 1940, är starkt kritisk mot transittrafiken då tyska soldater gavs fri lejd genom Sverige till Norge.

Trots telefonsamtal från dåvarande statsministern Per Albin Hansson, som i sin tur fått påstötningar från Tyskland, vägrade Karl Gerhard att ta bort numret ur revyn. När sången ändå förbjöds satte Karl Gerhard i protest munkavel på hästen. Året därpå framförde han i stället kupletten på Storan i Göteborg.

- Roligast av allt har nästan varit att få stifta bekantskap med Karl Gerhard som textförfattare, säger Tomas von Brömssen.

- Sångerna är otroligt välskrivna och exakt tajmade med musiken. Jag tänker på alla hans exklusiva ordvändningar och eleganta nödrim ... sedan hade han också ett sätt att hitta på alldeles egna ord.

Redan 1934, i revyn Mitt vänliga fönster, framförde Zarah Leander som senare kom att bli nazitysklands mest populära artist, kupletten I skuggan av en stövel. En sång som Karl Gerhard skrev om judeförföljelsen, utan att med ett enda ord nämna Tyskland.

- Jag har avundats honom hans förmåga till politisk satir för den har ju inte jag, säger Tomas von Brömssen.

"Han kunde vara ett svin också"

Andra, mer privata sidor av revykungen, är klart mindre avundsvärda. Han vänsterprasslade jämt och svek sina nära och kära. Trots att han var gift flera gånger klarade han sig inte utan sin älskare och medhjälpare Göthe Ericsson, som han ändå ständigt bedrog.

- Jag vill ju göra honom levande och trovärdig och då får man erkänna att han kunde vara ett svin också. Han hade säkert blivit omnämnd i #Metoo-rörelsen om den hade funnits då. Samtidigt var homosexualitet förbjudet på den tiden, och det var mycket som var outtalat.

Trots att Tomas von Brömssen är en revyveteran har föreställningen varit en utmaning:

- Så här mycket har jag nog aldrig sjungit förut!

Egentligen känner han sig inte så lik Karl Gerhard.

- Men vi har i alla fall det gemensamt att vi kan klä om väldigt snabbt bakom scenen mellan numren. Så är det ju med revy. Det gäller att kunna klä om "på en trumvirvel".

TEXT

Maria Domellöf-Wik

maria.domellof@gp.se