Men han är John Cleese och kan konsten att underhålla en publik.
Monty Python-stämningen i början lovar gott och det blir en kväll med såväl oväntade vändningar som välkända tillbakablickar. Många skratt och en del svackor.
På Twitter har Cleese klagat över hotell han bott på, detta gnäll finns även med i showen och hör till det minst roliga. Grinig gubbe som klagar på att schampoflaskor är för små och att städerskorna inte talar ett språk som går att förstå är inte särskilt kul men berättat av Cleese är det ändå svårt att låta bli att le. Han är mästare på timing.
LÄS MER: John Cleese rasar mot det svenska hotellet
Det blir mer föreläsning än humorshow, men en mycket underhållande sådan illustrerad med klipp från älskade sketcher.
Efter paus filosoferar han om svart humor och vad som får oss att skratta åt döden till exempel. De mest vågade skämten är alltid de folk skrattar mest åt, säger han. Förmodligen för att det har en förlösande effekt. Så vi skrattar hejdlöst när vi får se tv-showen där Graham Chapmans aska åker ut.
Ett annat parti handlar om skämt om stereotyper och efter en massa vitsar om olika nationaliteter visas en inspelad film där han är en tråkig svensk som ska ordna en rolig vecka, det går så där och är inte den roligaste sketchen heller. Men Cleese tänker i alla fall fortsätta vara naughty and offensive ett tag till.
Och som extranummer bjuder han publiken på lite silly walks.
