Sverige var det första landet i Europa att använda sedlar. En spännande nymodighet, eftersom pengar innan dess var mynt gjorda av värdefulla material som guld eller silver. Papperssedeln i sig var ju inte värd något. När det 1661 öppnade en växelbank i Stockholm gav den ut kreditivsedlar som skulle motsvara pengar insatta i banken. Men det fanns inga regler för hur många sedlar banken fick trycka. När en bankrusning uppstod – att många samtidigt ville ta ut sina pengar – gick banken i konkurs. Johan Palmstruch, Sveriges förste bankdirektör, dömdes till döden men benådades till landsflykt och att betala skadestånd. Riksdagen beslutade att sedlar helt skulle avskaffas, för att inte riskera en upprepning av krisen.
Vad gör en bank
Fortfarande är vad banker gör och hur pengar skapas ett mysterium för många. Samtidigt som kriserna återkommer. En av ekonomijournalisten Andreas Cervenkas grundtankar är att ingen med ansvar verkar ha lärt sig något av den senaste stora finanskrisen som skakade hela världen 2008, eller åtminstone att ord inte motsvaras i handling. Länder som drabbas av ekonomiska kriser riskerar politisk osäkerhet och polarisering. En sårbar ekonomi leder till ett sårbart samhälle, med populism, nationalism och rasism, en samtid där Brexit och Donald Trump blir konsekvenserna. Enligt Cervenka ligger Sverige nära en finanskris. Så vad gör en bank? Från en bank får jag ett brev om att de behöver ”viktig information” från mig, eftersom banker är skyldiga enligt lag att ha en god kännedom om sina kunder. Jag får en personlig kod och kan läsa mer på bankens sajt eller en sida om penningtvätt. Svarar jag inte kan de behöva begränsa mina banktjänster. Från en bank får jag ett brev om att de ”uppdaterar sina villkor”. Jag kan läsa mer på bankens sajt, men framför allt innebär det att allt blir dyrare. Från en bank får jag ett brev om ett byte till XX-kund. Det är otydligt om det är ett val eller ett tvång.
Nollränta
Så vad gör en bank – mer än att skicka brev? De hanterar sällan kontanter åt kunderna. De svarar inte helst på frågor när en kund kommer in på ett bankkontor. De låter kunder vänta i dagar på pengaöverföringar som tar en sekund. De har noll ränta på kundernas sparkonton och beskriver det som något bra. De har rådgivare som inte sätter kundens besparingar högst. ”Det verkar inte alltid vara hundraprocentigt fokus på kundernas bästa”, skriver Cervenka. Det är inte konstigt att många är arga på bankerna.
Lån skapar nya pengar
Så vad gör en bank egentligen? En vanlig beskrivning är att banker är mellanhänder, som lånar ut pengar som andra satt in. Men den beskrivningen varken stämmer eller täcker det viktigaste: Att banken när den beviljar ett lån också skapar nya pengar. Genom en knapptryckning, eller ur tomma intet, om en så vill, skapas elektroniska pengar utan samband med insatta pengar eller andra värden. Att låna ut pengar är vad banker tjänar pengar på, så därför vill de låna ut så mycket som möjligt. Att de noll- och minusräntor som världens centralbanker provar gör det billigt att låna stora summor och blåser upp den ekonomiska bubblan ännu mer. Finansbranschen är dessutom världens högst belånade industri. Bankerna särbehandlas jämfört med andra företag. De kan låna pengar ännu billigare och är det en storbank så räknar de med att staten räddar dem vid en kris (undantaget var Island). Dessutom får bankerna själva bedöma riskerna. Som att lastbilsåkerier och taxibolag själva skulle få avgöra hastighetsbegränsningarna på landets vägar, med Cervenkas jämförelse.
Alarmklocka
Hans bok är både en lektion och en artikelsamling, där majoriteten publicerats i Svenska Dagbladet mellan 2010 och 2016 och uppdaterats. Som stridsrop och alarmklocka är det effektivt, men formatet innebär också upprepningar och att fördjupning och bredare analys ibland saknas. Cervenkas jämförelser använder ett bildspråk som konkurrerar med budskapet. Men det råder ingen tvekan om att läget är illa – och att det inte verkar bli bättre. Tyvärr har han ingen tydligare lösning än att någon måste ta tag i situationen. Och att vi som kunder tillåter bankernas uppförande genom att vara kvar och inte protestera.
Falsk trygghet
Ur den Palmstruchska banken grundades 1668 Riksens ständers bank, som senare blev den svenska Riksbanken, världens första centralbank. Men vi lever i en falsk trygghet, enligt Cervenka. Ingen bank kan betala ut ens en bråkdel av kundernas sparpengar om alla skulle kräva tillbaka dem samtidigt och de statliga insättningsgarantierna är en illusion. Den kvardröjande känslan är att det kanske är lika bra att förvara sparpengarna i madrassen.
