Hur är det att återförenas i ett band från yngre och vildare dagar? Inte helt behagligt, medger Timo Räisänen som tillsammans med Måns Jälevik och de andra i Her Majesty spelar på Throwback festival i Falköping på lördag.
Sångaren Måns Jälevik har bott i Stockholm de senaste tolv åren där han ägnat sig åt konst, tatueringar och arbete med barn och ungdomar, inte så mycket åt musik med andra ord. Förra året fick han en fråga om deras gamla band Her Majesty kunde tänka sig att spela på en festival i Falköping, han såg det först som hypotetiskt, sen han kollade med de andra medlemmar som tyckte det lät kul
Vi ses en eftermiddag på en öldoftande pub vid Järntorget, de flesta borden är redan bokade inför kvällens quiz, men än så länge är vi ganska ensamma i lokalen. Timos Räisänens lille son har hängt med och rasslar med isbitarna i ett glas apelsinläsk.
Bandets medlemmar är numera föräldrar och lever ett annat liv än när de spelade i Her Majesty.
År 2003 och 2004 gav de ut ett par album sedan dess har de bara gjort en enda kort spelning. Det var för tre år sedan på en privat fest, spellistan gjordes upp per mejl, de möttes för soundcheck och spelade.
–Det var jäkligt kul, men sen blev det inget mer, säger Måns Jälevik.
Om det blir någon fortsättning efter lördagens festival är högst osäkert.
–Det ligger liksom inte i projektet, vi pratar inte om det. Jag tror det är så att vi inte vill prata om det. Fast man vet ju inte hur det känns på natten efter att vi spelat.
För Timo Räisänen kändes det först ”helt oöverstigligt” att spela med The Majesty igen, han hade så mycket annat på gång.
–Men så lyssnade jag på de gamla låtarna och medelålderstårarna började rinna, säger han och drar med pekfingret över kinden. Det var som en Madeleinekaka. Minnen som kom tillbaka, olika minnen till olika låtar.
Han tycker det känns ganska nervöst att spela med det gamla bandet och därmed förflyttas till en annan tid.
–Det är inte helt behagligt, det var en smutsig tid. Mycket fester. Den där lite smutsiga känslan kom tillbaka på repet. Man vill ju ha förändrats men så är man rädd för att en annan sanning ska uppdagas. Men det är nyttigt att göra saker utanför den trygga lådan.
Det blir nästan som en sorts terapi?
–Ja, säger han och ser allvarlig ut. Det är det nog. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Men repetitionerna har rullat på bra. Några låtar har uppdaterats, vissa har fått vara som de är.
–Det är en ynnest att få göra det man tycker om med människor som man tycker om, säger Måns Jälevik.
Det var länge sen han sjöng och efter första repet fick han träningsvärk i nacken och huvudvärk.
–Men det var ändå skönt.
Måns Jälevik berättar att han haft ett tungt år i år med flera dödsfall i sin närhet, bland annat gick hans pappa bort nyligen. Spelningen i Falköping har en särskild laddning för honom eftersom den sammanfaller med pappans födelsedag.
–Det kommer att bli en emotionell ventil för sånt som jag puttat undan. Vi gör faktiskt den här spelningen för oss själva och för varandra och då blir det förhoppningsvis bra för publiken också men det är inte där vårt fokus ligger.
Hur ser ni på Her Majesty idag?
–Vi var ett omaka kompisgäng som hade lite för roligt ihop, samtidigt har den tiden gett mig otroligt mycket, jag lärde mig massor om personkemi i nära relationer, säger Timo Räisänen.
–Det var som ett slags syskonskap, fyller Måns Jälevik i. Vi gjorde många låtar med kvalitet, men det var mycket fokus på fest och lätt att tappa bort sig.
Nu ser de fram emot festivalen och de andra banden.
–Det kommer att bli som att vandra mellan Kungsgatan och Magasinsgatan på 90-talet.
Fakta: Throwback festival
Endagsfestival i Falköpings Folkets park lördag 10 september
Artister: Earth Crisis, Garmarna, Her Majesty, Kristian Anttila, Kristofer Åström, Krösus, Loosegoats, Rein, Rome Is Not a Town, SOULS, The Baboon Show, White Water Stringboard, Popkollo – the Nameless, The Force och The Fusion Five.
DJ:s: DJ Demonika, Gökhems Ljudsystem (Suexico & Coucko´s HI-FI), Klara Grape.
