Det är torsdag och Håkan Hellströms band har bara varit några timmar i New York när fyra delar av orkestern tar en promenad från hotellet till Washington square park där gatumusikanterna och akrobaterna underhåller.
Vi fortsätter till MacDougal street och rycker lite lätt i dörren till jazzklubben Blue note. Det är inte öppet ännu, men senare på kvällen spelar trumslagaren Billy Cobham med sin trio.
Tvärs över gatan ligger baren The Fat Black Pussycat och runt ett bås längst in, intill biljardbordet, berättar musikerna om känslorna inför såväl spelningarna i New York som återkomsten till Ullevi om en dryg månad.
– Håkan har en skön inställning till de här spelningarna, han menar att vi ska testa grejer, det får gå lite hur det vill. Samtidigt kommer det att vara fullt allvar när vi går upp på scenen. Det är inte så att vi kommer slarva med någonting, vi har repat i fyra månader, berättar Stefan Sporsén som spelat i New York förut, då med sedan länge nedlagda The Plan.
Håkan Hellström och hans band har i flera år pratat om att spela utomlands. Tidigare har man ändå till sist lagt halvhemliga smygpremiärer på små ställen i Halmstad, Visby och Åre. Den här gången var siktet inställt på klassiska The Apollo i Harlem men av olika anledningar gick det inte att lösa.
Nu blev det istället Gramercy theatre på 23:e gatan.
– Jag var här för en månad sedan och stod utanför spelstället. Jag ville skicka en bild till Håkan, men det låg ett sopberg utanför, så det gick inte få till den rätta romantiska stämningen, berättar basisten Oscar Wallblom och ler.
– Det här blir ju ett riktigt klubbgig och när hände det senast? Det ska bli så fantastiskt härligt. Jag tänker mig att konserterna ska vara som en svensk, skön bubbla mitt i New York, säger slagverkaren Finn Björnulfson som är här för första gången i livet.
Men även om bandet njuter av det man lite på skoj kallar en "kickoff i firma Hellström" finns förstås mycket av tankarna redan på Ullevi. Det som för två år sedan kändes som en unik "en gång i livet-grej" ska nu upplevas ytterligare två gånger.
– Det finns väldigt något symboliskt med att spela på Ullevi för oss som är från Göteborg, symbolvärdet är egentligen större än tanken på hur mycket folk som är där, säger Stefan Sporsén.
– Ullevi är byggd som en slags uttryck för att man inte ska tro att man är något, tro aldrig att du ska få spela här. Den är bara för internationella storstjärnor. Nu har vi passerat den barriären, menar Oscar Wallblom.
Är det inte ganska skruvat att gå från några hundra en klubb i New York till 70 000 personer på Ullevi?
– Skillnaden mellan tvåhundra och 70 000 personer är gigantisk. Fast skillnaden på hur du musicerar – den är ganska liten. Man vet vad man ska göra och man måste lyssna på dina medmusikanter, det är samma sak, konstaterar Finn Björnulfson.
Som frontfigur, för Håkan, måste det ju ändå vara speciellt att försöka nå de som är längst bort på andra kortsidan?
– Håkan är fenomenal på att fånga in hela publiken, senast på Ullevi var han fantastisk på att få folk att känna att de nästan var med uppe på scenen, säger Stefan Sporsén och får medhåll av Labbe Grimelund.
– Det där är ju inget som Håkan tänkt ut, han kan liksom ingenting annat. Samma sak när vi repar, det är full satsning hela tiden, han har bara ett läge och det är total närvaro.
Fakta: Håkan Hellström i New York
När: Håkan Hellström spelar två kvällar på Gramercy theatre i New York. Sedan väntar två utsålda spelningar på Ullevi den 4 och 5 juni.
Bandet: Labbe Grimlund, Stefan Sporsén, Finn Björnulfson, Oscar Wallblom, Mattias Hellberg, Simon Ljungman och Nils Berg.
Betyg: Hur bra var Håkan och bandet första kvällen i New York. Läs recensionen på gp.se på lördag morgon.
