På plats var, förutom regissören själv, även producenten och mångåriga kollegan Erik Hemmendorff, scenografen Josefin Åberg, och kvällens hedersgäst förstås, på ett podium: La Palm d’Or. Guldpalmen.
– Skillnaden mellan Göteborg och Stockholm är att i Stockholm hade de en vakt intill priset. Men det behövs inte här, sade Ruben Östlund i sitt tal, där han tackade filmens statister (många närvarande under minglet), sin familj och sitt filmteam.
LÄS MER:"Det kunde varit en Guldpalmsgala i Cannes"
Han kom också med en uppmaning till de filmstudenter från Akademin Valand som fanns på plats:
– Jag hoppas att ni kan föra in lite vitalitet i branschen, så att vi börjar tävla med varandra på ett intressant sätt här och gör filmen levande. Det vore kul om vi kunde få till en återbyggnad i Filmgöteborg och Filmsverige.
Inte tävlingen som är viktigt
Till GP säger regissören efteråt att det inte är tävlingen i sig som är viktig, utan vad som följer i dess spår:
– Det ger en vitalitet och en energi som man behöver om man vill vara verksam i det här yrket. Sedan tror jag att alla som sysslar med film faktiskt är lite tävlingsmänniskor. De vill bara inte erkänna det.
Du och din mentor Kalle Boman vill i ett sammanlänkat konstprojekt flytta på Kopparmärra och placera en tom ruta i dess ställe. Får man göra det om man har vunnit Guldpalmen?
– Ja, det tycker jag är min rättighet, säger Ruben Östlund och skrattar.
The Square handlar om Christian (Claes Bang), som är en framgångsrik men ängslig ledare för en modern konsthall. Dagarna före den hajpade utställningen The Square, ”rutan”, utsätts han för ett personrån, vilket gör att hans redan ängsliga natur kommer ännu mer i svaj.
La Palme d’Or är det mest prestigefulla priset på filmestivalen i Cannes och har utdelats sedan 1939. Svenske Alf Sjöberg blev tvåfaldig vinnare under sin livstid, med Hets år 1946 och Fröken Julie 1951.
