Schack är ett märkvärdigt strategispel med förmåga att upphäva ordningen, och låta den pjäs som har allra minst makt förvandlas till brädets mäktigaste. En bonde kan på så vis, rätt spelad, förvandlas till en dam. Och det är damen – inte kungen – som är spelets dyrbaraste, dessutom den pjäs som tillåts vara mest aktiv. Damens steg är inte lika begränsade som övriga pjäsers, hon tillåts röra sig både rakt och diagonalt.
Själv älskar jag schack och gick med i klubben SK Rockaden i Umeå när jag var elva år. Ungefär i samma ålder lockas Phiona till den schackklubb som startas i Katwe, slumområdet i Kampala där hon bor. Hon har aldrig gått i skolan, kan varken läsa eller skriva och säljer majs på gatan för att bidra till familjens försörjning. Tillsammans med sin ensamstående mamma, sin storasyster och sina två yngre bröder lever hon under ytterst knappa omständigheter, närmast i misär.
Till en början lockas Phiona till schacklubben lika mycket för den varma gröten de får där, som av spelet. Men snart visar det sig att hon är ett riktigt underbarn, som kommer att sätta Uganda på schack-kartan, dessutom som landet första kvinnliga juniormästare. Fritidsledaren Robert Katendes entusiasm smittar av sig. En gång själv ett övergivet barn ur slummen tar han sig nu an sina elever med oändligt stort tålamod. ”Pionjärerna” som han kärleksfullt kallar dem. Själv vann han tidigt schacktävlingar mot stadens rikemansbarn och fick på så sätt råd att betala sin universitetsutbildning. Nu brinner han av iver att ge andra samma chans. Phiona vinner mot alla odds nationella skolmästerskapen. Snart sitter hon på flyget mot ryska schack-OS.
Indiskfödda Mira Nair med fantastiska filmer som Salaam Bombay! och Monsunbröllop bakom sig visar än en gång vilken skicklig filmskapare hon är, med utsökt känsla för detaljer. Som vanligt gestaltar hon relationer med stor innerlighet och intimitet. Oavsett om samtalen och dispyterna rör mor och dotter, syskon, Phiona och hennes schack-coach eller mamman och coachen.
Det blir mer färgstarkt drama med stänk av realism än sentimentalitet, och filmens soundtrack inklusive låten Number one spice av Young Cardamom & HAB förstärker stämningen.
Mira Nair har också hjälp av en helt ljuvlig ensemble begåvade skådespelare med Oscarsvinnaren Lupita Nyong’o i spetsen som Phionas hårt kämpande mamma, som försöker behålla sin värdighet. Madina Nalwanga är ett fynd i rollen som Phiona, som i den ena bärande scenen efter den andra förmedlar känslor av glädje, stolthet, ambivalens, självtvivel och skam.
Trots en lättsam feelgood-atmosfär både djupnar och växer den metaforrika berättelsen, efter Tim Crothers bok, precis som ett spännande schackparti av bästa slag.
