Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Sophie Vukovic undersöker identitet och utanförskap, hur det påverkar dig att ständigt anpassa dig och omvandlas i nya miljöer, i filmessän Shapeshifters. Bild: Folkets Bio
Sophie Vukovic undersöker identitet och utanförskap, hur det påverkar dig att ständigt anpassa dig och omvandlas i nya miljöer, i filmessän Shapeshifters. Bild: Folkets Bio

Hon finner sitt eget filmspråk

Sophie Vukovic gör upp med sin uppväxt i Kroatien, Australien, Kina och Sverige.

FIlm

Dokumentär
Shapeshifters
Regi: Sophie Vukovic, Sverige, 2017 (85 min)
****

Shapeshifters är en självbiografisk filmessä som blandar genrer och där språket ledigt skiftar mellan svenska, engelska, serbokroatiska och bildpoesi. 
Regissören var bara en bebis när föräldrarna bröt upp från Zagreb och migrerade till Australien. Sju år senare reste de vidare till Guangzhou i Kina. Där stannade de två år innan pappan fick jobb på Ericssons huvudkontor i Stockholm.


Shapelshifters är en uppgörelse med rotlöshet, känslan av att höra till och ändå inte. Här ryms funderingar om identitet: hur en splittrad uppväxt, utan självklart hemland eller hemspråk, formar dig. Och hur du relaterar till dem som mer självklart tar plats med en trygghet sprungen ur ett mindre kringflackande liv.


Intimiteten i samtalen med föräldrarna gör filmen berörande på likartat sätt som Ahang Bashis Guldbaggebelönade dokumentär Skörheten.

Sophie Vukovic låter filmen börja och sluta i Kärrtorp 2013. Där, i den stora folksamlingen mot rasism, ser hon ett bekant ansikte, en vän från förr och börjar minnas. En gång var de oskiljaktiga. De identifierade sig med Shapeshifters i mangaserierna, figurer som skiftar form när de vill: från tjej till kille, till drake, varg eller något annat. Som lätt anpassar sig och omformas i nya miljöer Senare, i gymnasiet, känner sig Sophie sviken av vännen som vill ”försvenskas”. De glider i från varandra. Åren går. Men så ses de igen, i Kärrtorp, om så bara för ett ögonblick. Allt omprövas på nytt. Mellanrum behöver inte vara tomrum. Shapeshifters är en debut som inger hopp.

Se mer från - Filmrecensioner
Mest läst