”Publiken kommer ut tårögda efter premiären av Svinalängorna!” rapporterar anställda på bio Roy i sitt twitterflöde den 10 december. Strax innan har kulturförvaltningen i Göteborg fått ett brev där biografens rätt att ha just Pernilla Augusts regidebut Svinalängorna på repertoaren ifrågasätts, eftersom den samtidigt visas på de av SF Bio ägda filmstäderna Bergakungen och Biopalatset.
I brevet, författat av SF Bios informationschef Thomas Runfors, kritiseras Roy för att ”med hjälp av kommunala pengar locka besökare från våra biografer” i stället för att erbjuda ett alternativ till de kommersiella filmer som visas i SF Bios salonger.
Tidigare har Runfors reagerat på liknande sätt när bio Roy visat Män som hatar kvinnor och animerade Coraline: skrivit kritiska brev till Göteborgs kulturnämnd och kulturförvaltning. Ett brev slår exempelvis fast att filmsuccén Män som hatar kvinnor ”knappast kan placeras inom kvalitetsfilmfacket.” Informationschefen anser att kommunala verksamhetsbidrag snedvrider konkurrensen på biografmarknaden.
Medan folkrörelseorganisationen Folkets hus och parker, som äger Bio Roy, årligen omsätter 52,5 miljoner ligger Bonnier-ägda SF Bios omsättning på drygt en miljard.
Bio Roy, med ett årligt kommunalt stöd på 800 000 kronor, räknar i sin budget 2011 med ett årsresultat på 21 000 kronor, när kostnader dragits från intäkter på runt 5 miljoner.
2007, när biografkedjan Astoria cinemas gick i konkurs, övertogs biografen Roy, som då hette Royal, av delvis SF Bio-ägda Svenska Bio som drömde om att bilda en storstadskedja med biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö. Affärsidén sprack när bolaget inte fick köpa biografen Spegeln i Malmö. När Folkets hus och parker två år senare ändå ville överta och driva biograf Royal på Avenyn plockade representanter för Svenska Bio bort bioduken, stolarna, de två projektorerna, ridån, sittbänkarna i foajén, klippte elkablarna till entrédörrarnas motorlås, med mera.
Detta trots att Folkets hus och parker gärna ville köpa inventarierna, bostadsrättsföreningen vädjade om detsamma och länsstyrelsen kom med rekommendationer om att inventarierna borde bibehållas på sin ursprungliga plats. Den infekterade konflikten kulminerade då Svenska Bio vägrade lämna ifrån sig namnet Royal skrivet i neon på fasaden utanför, ett namn de ansåg sig äga rätten till.
”Vi plockar loss det som är vårt och tar med det. Jag har svårt att se vilken kulturhistorisk roll det kan spela för Göteborg.” kommenterade Svenska Bio:s vd Peter Fornstam i GP 2008.
Halva neonskylten släcktes ner och biografen Royal blev kort och gott Roy.
Situationen i Göteborg är inte unik. Förra våren hårdnade den utdragna kampen om biografen Röda kvarn i Helsingborg när SF Bios kontrakt löpte ut. Konkurrenten Folkets hus och parker fick överta kontraktet, vilket föranledde SF Bios informationschef Thomas Runfors att ifrågasätta den demokratiska processen. Kulturnämndens ordförande Anders Lundström svarade att hanteringen av ärendet ”uppfyller alla krav som kan ställas på hur en kulturnämnd skall agera utifrån lagstiftning och förordningar.” I en fortsatt brevväxling skriver Runfors och SF Bio:s regionchef Måns Engquist att deras entusiasm inför byggandet av en ny filmstad i Helsingborg ”grumlas” av kommunens ovilja att ”ens föra en dialog med oss om biografverksamheten.” Att SF Bio, i ett klimat dominerat av ”ovilja att kommunicera och samarbeta” ska satsa miljoner på en ny filmstad ”känns naturligtvis inte bra” konstaterar de.
–SF bio har på ett ganska brutalt sätt börjat diskutera konkurrenssituationen gentemot kommunerna, på ett sätt man inte tidigare gjort, säger Mikael Sandberg, vd för Framtidens mötesplats, som är Folkets hus och parkers biosatsning i storstäderna.
–Det har förvånat mig att det har gjorts på ett såpass taffligt sätt, att Bonnier-sfären inte håller sig med bättre brevskrivare eller mer träffsäkra jurister än vad som varit fallet hittills.
Även i Malmö har kommunen fått ta emot brev som ifrågasätter att biografen Spegeln visar det SF Bio definierar som kommersiell film samtidigt som de uppbär kommunala bidrag.
Torsten Larsson, vd för Bonnier entertainment där SF och SF Bio ingår, avböjer att kommentera turerna kring just biografen Roy i Göteborg som enskilt fall.
Hur viktigt tycker du rent generellt att det är att SF Bio agerar mot biografer som uppbär kommunala bidrag?
–Inte så länge de har en tydlig nisch vad de ska göra. Däremot har vi ju som du vet bekymmer om man får kommunalt stöd och gör samma sak som vi. Varför ska dina skattepengar gå till något som du kan få på kommersiella villkor?
Gunno Sandahl är kulturchef i Riksorganisationen Folkets hus och parker som nu överväger att anmäla SF Bio till Konkurrensverket.
–Vi är nära ett sådant läge nu, säger han.
–Vi har tvekat om vi skulle köra igång den här juridiska processen eller inte, eftersom det är tungrott och kostsamt. I stället har vi försökt slåss för att få kopior inom den genre som är vår: bred kvalitetsfilm. Vi är oerhört beroende av att få de rätta filmerna, annars blir det jobbigt.
Erik Westerström, sakkunnig tjänsteman på Konkurrensverket, var med och utredde affären 2005 då SF Bio ville köpa största konkurrenten Sandrew metronome. Han vill vara försiktig med att jämföra situationen då och nu eftersom han säger sig sakna uppdaterad detaljkunskap.
–Men så mycket kan jag säga att Sandrew Metronome på sin tid var ett klart alternativ till SF Bio, om än kanske inte med samma spridning. Någon motsvarande biografkedja finns mig veterligen inte i dag.
Anser du att SF bio i dag missbrukar sin dominerande ställning?
–Så fort vi får indikationer på att SF Bio uppträder på ett sådant sätt så kommer vi att tillsätta en utredning.
Vad för slags indikationer skulle det kunna vara?
–Jag kan tänka mig information som visar att SF Bio exempelvis skulle diskriminera vissa distributörer, eller tillämpa vissa villkor som får diskriminerande effekter. Om effekten av villkoren blir att hindra den som distribuerar så är det ett missbruk.
Att frågan är delikat framkom inte minst under det slutna branschmöte filmutredaren Mats Svegfors kallade till i maj 2009 angående ägarkoncentrationen på den svenska biografmarknaden. Få vågar höja rösten av rädsla för att hamna i onåd hos dem med störst makt. Den som eventuell kan ha grund att anmäla SF Bio till konkurrensverket kan samtidigt befinna sig i stark beroendeställning till bolaget.
Rädsla inom branschen är ett problem Konkurrensverkets tjänstemän ibland möter, berättar Erik Westerström. Han tar kartellverksamhet som ett näraliggande exempel. Där erbjuds företag som medverkar i en kartell, men vill anmäla den, möjlighet att få eftergift eller slippa böter om de är först med att anmäla – allt för att uppmuntra rapportering om oegentligheter. Någon motsvarighet när det gäller missbruk av dominerande ställning finns inte.
–Men om man missgynnas av att anmäla ett företag så innebär det i sig grund för en ny anmälan av missbruk av dominerande ställning, vilket kan ge mer böter, säger Erik Westerström.
–De som är rädda bör fundera på vad de vinner med sin rädsla.
Förbjudet enligt konkurrenslagen:
- * Enligt andra kapitlet § 7 är det förbjudet för företag med dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt.
Sådant missbruk kan bland annat bestå i att:
- Direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor.
- Begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna. Detta kan till exempel ske genom exklusivavtal och liknande som binder leverantörer och distributionskanaler.
- Tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel.
- * En marknadsandel på mellan 40 och 50 procent anses innebära tydliga tecken på dominerande ställning. Det handlar också om i hur hög utsträckning företaget kan agera oberoende av sina konkurrenter och kunder.
Snedvriden konkurrens:
- * I 2 kapitlet 1 § av konkurrenslagen förbjuds samarbete mellan företag om det har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om det ger sådant resultat.
Konkurrensverket och filmutredningen:
- * ”Kritiker har pekat på att utvecklingen av nya visningsfönster och förändrade konsumtionsmönster gör att det nuvarande filmavtalet och filmpolitiken med fokus på biografen som visningsfönster hämmar utvecklingen och mångfalden vad gäller såväl utbud som distribution på den svenska marknaden.” skriver Konkurrensverket i sitt remissvar på filmutredningen.
- * ”Det nuvarande filmavtalets krav på biograflansering har kritiserats för att försvåra finansiering och begränsa produktion och lansering av film som kunde ha nått en bredare publik via andra visningsfönster. Detta särskilt med hänsyn till att koncentrationen på den svenska biografmarknaden är hög.”
VAR DET INTE LITE VÄL SMÅSINT ATT PROCESSA OM ROYALS NAMNSKYLT?
- * "Vi ägde ju namnet. Vi lever i två världar, vi och Folkets hus och parker som tog över bion. Jag tycker att det är kraftigt osjysst att en biografägare får ett bidrag och inte den andra. De pengarna ska inte användas till att snedvrida konkurrensen.”
PETER FORNSTAM, vd för Svenska Bio
- * "Vi har varit entusiaster sedan 1919 och nu när partyt var över så var vi ensamma kvar. Vi beskylls ju ofta för att vi är de enda som blev kvar, men egentligen får vi ju hantera effekten av andras misslyckanden.”
JAN BERNHARDSSON, vd för SF Bio
- * "Monopol är ett laddat ord, men vi har varken eftersträvat eller tagit ett monopol. Det har bara blivit så.”
THOMAS RUNFORS, informationschef, SF Bio
