Black sea

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Jude Law är den skotske ubåtskaptenen Robinson som fått sparken av sin arbetsgivare och snart finner sig sitta och deppa på den lokala puben tillsammans med ytterligare en samling arbetslösa stackare som ingen vill ha. Men istället för att dra ihop ett gäng likasinnade och börja strippa till tonerna av ”You can leave your hat on” får de nys om något betydligt mer lukrativt. Det ryktas nämligen att det sedan 1941 ligger en rysk ubåt på botten av Svarta havet fylld till brädden med naziguld som bara väntar på att plockas upp.

Efter att ha lyckats hitta en förmögen finansiär införskaffar Robinson en gammal rostig skorv till ubåt och fyller den med en brokig besättning till hälften bestående av ilskna ryssar, till hälften av lättretliga och av samhället utstötta britter – allesammans utlovade en lika stor del av mångmiljonkakan. Men de hinner knappt lämna kajen innan det blir gruff ombord, något som minst sagt eskalerar då insikten om att varje besättningsman de blir kort innebär en lite större andel till de återstående.

ANNONS

Så följer en Sierra Madres skatt-inspirerad resa där girighet förvandlar även gamla vänner till rivaler om rikedomarna samtidigt som ryssen hotar uppe vid ytan. Ett klaustrofobiskt kammarspel som växlar mellan nervkittlande svettighet och logikluckor som glappar på vid gavel där folk beter sig väl irrationellt för att historien ska få ta önskad riktning genom grynnorna. Tråkigt blir det dock aldrig där nere på 350 meters djup i sällskap med psykopater, explosioner, läckor och ond bråd död.

ANNONS