David Peace är en av Storbritanniens mest hajpade kriminalförfattare. Men trots framgångarna med Red Riding-kvartetten och filmatiseringen av böckerna är det först nu han översätts till svenska. Efter några signaler svarar han på telefon i hemmet i Tokyo: sedan tre år är han tillbaka i Japan, efter ett halvhjärtat försök att återvända till England med sin japanska familj.
- Jag flyttade hit 1994 och stannade till 2009. Under den tiden skrev jag sex böcker om England. Det var en underlig känsla att i tankarna befinna mig i 1970-talets norra England samtidigt som jag bodde i Tokyo, berättar han.
De mörka Red Riding-böckerna utspelar sig i Yorkshires gruvdistrikt och polisromanerna blev David Peaces internationella genombrott. Där utgår han från verklighetens seriemördare The Yorkshire Ripper för att beskriva 1970-talets England, våld och poliskorruption.
Senare i år kommer 1974, den första av böckerna, på svenska – men först ut att översättas är den första boken i David Peaces senaste projekt, Tokyo-trilogin.
- Tokyo förstördes först i en stor jordbävning 1923 och föll sedan i ruiner efter de amerikanska bomberna och bränderna som följde 1945. Två gånger har staden byggt upp sig själv på nytt. Jag bor i östra Tokyo, det område som drabbades svårast av både jordbävningen och bombningarna. Flera av vägarna här är gamla kanaler som fylldes av aska efter kriget. Jag får alltid en känsla av att vandra på en begravd stad när jag går här.
I samtliga sina romaner utgår David Peace från verkliga händelser, i Tokyo år noll från det ganska okända fallet Kodaira, en man som 1946 våldtog och mördade flera kvinnor. Sina två andra böcker bygger han på mer kända händelser: massakern på Teikokubanken 1948, då en man utgav sig för att vara läkare och förgiftade 16 bankanställda, samt det ouppklarade fallet med direktören för Japans statliga järnväg, vars kropp hittades på ett järnvägsspår.
- För mig är det ett sätt att beskriva och diskutera en tid och en plats. De som föll offer för Kodaira gjorde det för att de redan var offer för den ekonomiska krisen, den gjorde det möjligt för honom att utnyttja dem. Och utan krigets förödelse hade han inte kunnat begå sådana brott.
Bilden han tecknar av Tokyo efter krigsslutet är något helt annat än den hektiska, tätbefolkade storstad vi ser i dag. Här möter läsaren en sönderbombad och sargad stad som kämpar för sin överlevnad, med korruption, svart marknad och gängbildning som följd.
- Kanske har jag dålig fantasi, men jag har aldrig sett poängen i att hitta på. Det är svårt nog att förstå det som sker runtomkring oss utan att krångla till det.
För att kunna skriva om Yorkshire behövde han en viss distans, säger han: flytten till Tokyo var en förutsättning för de böckerna. Men Tokyo-böckerna hade han inte kunnat skriva någon annanstans, och har också fört honom närmare det nya hemlandet.
- Jag flyttade tillbaka till Yorkshire och trodde att jag kunde skriva den tredje Tokyo-boken där. Jag skrev varje dag, men det blev bara skräp. Två år i England räckte gott.
Ålder: 45 år.
Familj: Två barn.
Bor: I östra delarna av Tokyo.
Bakgrund: Uppvuxen i Leeds, arbetade som engelsklärare först i Istanbul och därefter i Tokyo, där han blev kvar och gifte sig och fick två barn.
Tidigare böcker: Debuterade 1999 med Nineteen seventy four, den första av fyra Red Riding-böcker om The Yorkshire Ripper. GB84 (2004), om gruvstrejkerna i Sheffield, The damned Utd (2006), om tränaren Brian Cloughs korta tid hos Leeds United.
På svenska: Först ut är Red Riding-böckerna samt den första delen av Tokyo-trilogin, Tokyo år noll.
