Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Spegel, spegel. Eva Ingemarssons Spegeltrilogi består av dansverken Kairos (2013), Zerkalo (2015) och den nu avslutande Mirror in the mirror.
Spegel, spegel. Eva Ingemarssons Spegeltrilogi består av dansverken Kairos (2013), Zerkalo (2015) och den nu avslutande Mirror in the mirror.

Dans på gravens rand

Med Mirror in the mirror avslutar koreografen Eva Ingemarsson sin Spegeltrilogi. Lis Hellström Sveningson möter dans på gravens rand.

Dans

Atalante
Mirror in the mirror
Koreografi: Eva Ingemarsson
Dansare: Anna Bergström, Janni Groenwold Tschanz, Maria Lindell, Hannah Karlsson
Musik: Niklas Rydén
Scenografi/ljud: Dan Tommi Hildén
Kostym: Helena Ekenger
Ljusdesign: Viktor Wendin
Spelas t o m 29/9

Det sägs att våra liv passerar som en inre revy i dödsögonblicket. Koreografen Eva Ingemarsson provar en annan bild när hon nu avslutar sin Spegeltrilogi med Mirror in the mirror. I de öppna gravar, som scenografen Dan Tommi Hildén iordningsställt på Atalantes scen, ger livet återsken i form av spegelbilder ur djupet. 

Reflektion och tillbakablickar fanns i anslagen redan hos de föregående delarna, Kairos (2013) och Zerkalo (2015). Aluminiumrör som höll upp den tältliknande spelplatsen i det första stycket, och utgjorde en blänkande pelarskog i det andra, inramar nu ingången till det slutgiltiga spegellandet. Så hakar delarna i varandra.
Men framför allt är det dansen och dansarnas position som skapar kontinuerlig känsla och djupgående mening.

I Mirror in the mirror hänger Anna Bergström, Janni Groenwold Tschanz, Maria Lindell och Hannah Karlsson över varsin speglande öppning. Förbindelsen med livet ovan jord finns ännu där, i stadiga livlinor. Men dansarna möter det även bland mullen. Graven gömmer bilder som de känner igen. Så gestaltar Eva Ingemarssons koreografi ett förhållningssätt. I gränslandet när de döda vaknar och vakar, eller innan de levande dör, tänker jag.

Det är inte hemskt, men tankeväckande. Och vackert, på ett meditativt sätt. Som publik är du välkommen att röra dig i detta fält. Ledljus hjälper dig att trampa rätt. Längst bak i fonden erbjuder speglar i taket ytterligare, hisnande dimensioner. Byte av position ger en rikare upplevelse. 

Dansarna rör sig sakta. Hänger kontemplerande i sina linor. Sträcker ut sig, kryper ihop till små knyten. Vänder sig sökande ner mot sina spegelbilder, eller gömmer sig så långt från dem som det bara går. Skyler sig med en rock. Var och en svävar i en egen sfär där kroppen är utlämnad samtidigt som den utstrålar stark integritet och full kontroll.

Niklas Rydéns musik och Dan Tommi Hildéns ljud sammansmälter en miljö med kontrastfulla variationer. Ibland hörs ett bubblande eller stilla porlande, emellanåt stegrar sig hela rummet i olycksbådande dån. Allt mörknar och vibrerar. Då reser sig de svävande kropparna, som elektrifierade figurer. Styva och väsande ord vi endast kan ana. 

Precis som tidigare i Spegeltrilogin formar Eva Ingemarsson tillsammans med alla deltagarna i teamet en starkt sammanhållen helhet. Den här gången en spegelvandring som utmanar publikens deltagande fantasi. Avgrunden är du själv.

Mest läst