Hon är hyllad skådespelare och folkkär i både Finland och Sverige. Birgitta Ulfsson pratar gärna om det svenska och finska lynnet och kynnet och olikheter mellan svensk och finsk teater och dess skådespelare. Faktum är att samtalsboken handlar mer om teater och Birgitta Ulfssons tankar om teater och konst än om hennes privatliv.
Ulfsson föddes i Helsingfors och blev känd i Sverige som Muminmamman i tv-serien från 1969. Boken tar avstamp på Göteborgs Stadsteater 2015, då Ulfsson spelade i Fosterlandet, regisserad av Anna Takanen som är gift med författaren Stig Hansén (teatervärlden är inte så stor.) Den ringlar sig genom hela hennes liv, från barndomen med fiskare och krig till dagens teater, via skådespelarutbildning, olika roller och möten och hur kropp och röst kan användas.
En ung Birgitta gav upp karriären för sin första make, teatermannen Lasse Pöysti. Hade inte teaterchefen Vivica Bandler hört av sig 1955 och krävt att hon skulle spela prostituerad kanske hon hade blivit hemmamamma på landet. Mellan raderna går det att läsa att Pöysti nog varit nöjd med det, men paret blev teaterägare och kulturelit. Och förmodligen hade Birgitta Ulfsson ändå inte stannat inom hemmets väggar. Som 88-åring är hon mer aktiv och delaktig än många yngre.
Hansén hade kunnat gå mer på djupet (en intervjubok blir frustrerande när följdfrågor tydligt saknas) och vara mer generös mot sin läsare med ren fakta. Men han har ett tacksamt intervjuobjekt med ett händelserikt liv. En tanke som slår följe med läsningen är att även många ”vanliga” människors liv nog vore intressanta att ta del av – åtminstone om de likt Ulfsson har något på hjärtat och har tänkt igenom sina val och sitt liv.
Ulfsson själv har ännu mer att säga. Numera har hon hem i Göteborg, Helsingfors, på en ö i Finska viken och – kan en väl säga – på alla olika scener. I höst ska hon spela Brechts Den goda människan i Sezuan med maken Iwar Wiklander på Folkteatern här i stan.
