Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
"Det mesta är häpnadsväckande". Aloun Marchal och Henrique Furtado i en kamp ömsom hård, ömsom underfundig. Bilder: Pierre Ricci
"Det mesta är häpnadsväckande". Aloun Marchal och Henrique Furtado i en kamp ömsom hård, ömsom underfundig. Bilder: Pierre Ricci

Bibi Ha Bibi ger hals åt dansen

Rösten är en överraskande kroppskraft i Bibi Ha Bibi. Lis Hellström Sveningson ser en häpnadsväckande tvekamp på Atalante.

Dans

Atalante
Bibi Ha Bibi
Koncept och medverkan: Henrique Furtado och Aloun Marchal
Spelas t o m lördag

Många duetter, så kallade pas-de-deux, räknas till höjdpunkterna i både klassiska och moderna dansverk. Ofta uttrycker dessa partier kamp. Det kan handla om par som kämpar för att förenas i kärlek eller sliter för att ta sig ur en relation. I mer abstrakt koreografi ser vi bara kraftmätning mellan två kroppar.

I Bibi Ha Bibi är tvekampen på topp, den är hela styckets motor. Och rösten har ett viktigt ord med i laget. Det är en överraskande kroppskraft som Aloun Marchal och Henrique Furtado släpper fram i de mångbottnade ljuden.

Spelplatsen är ett avlångt stycke av Atalantes scen med publiken sittande utefter långsidorna, tätt inpå dansarna. Efter inledningen där Marchal och Furtado cirklar runt och blåser bubblor i var sitt kärl, möts de tomhänta i mitten. Envigen börjar i tyst koncentration.

Med ett brummande exploderar rösterna och blir sedan rörelsernas följeslagare och pådrivare i en dans med makalös precision. Till och med andningen är koreograferad.

Tänk Oxdansen, den gamla folkdansen där två män brottas stiliserat, men skala bort vadmal och knätofs. Trä istället på tajta trikåer, gördel och byxor som för tanken till sumobrottare. Accessoarerna åker visserligen av första kvarten, det mesta av resten vartefter. Allt för att ge rösten och kroppen fritt spelrum. 

Kampen mellan dansarna utvecklas ömsom genom tuffa tag ömsom i öm och underfundig lek. Skallarna slår ihop med obehagliga smällar, armarna klatschar i motståndarens bröst, allt ackompanjerat av rösternas rytmiska skiftningar. Ljud bollas som i pingpong. Utflippade skrik till flaxande hopp bryts mot ömt gurgel och sinnligt sörplande i danspartnerns navel. Magen är en viktig aktör – med eget titthål i kostymen. Det mesta i Bibi Ha Bibi är häpnadsväckande, en hel del riktigt kul.

Att listan över inblandade upptar instruktion i wrestling, magdans och inuitsång ger en hint om variationen. Bibi Ha Bibi är en internationell samproduktion där Göteborgs dans- och teaterfestival är en part och spelningen på Atalante utgör premiären. Det är första gången Henrique Furtado (från Portugal) och Aloun Marchal (från Frankrike) arbetar tillsammans. En spännande start som ger hals åt dansen.

Mest läst