Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
174582h1024.jpg
Kollage av "Så grymt skönt" (Nypon förlag), Pojke i randig pyjamas" (Wahlströms), "Den osynliga flickan" (En bok för alla) och "Kort kjol" (Rabén & Sjögren).

Böcker i skolan upprör föräldrar

Omtanke, nymoralism eller uttryck för ett samhälle där medborgaren blivit kund? På sistone har böcker som används i skolan ifrågasatts av föräldrar som reagerat på våldsamt eller sexuellt innehåll. Nu blir ämnet debatt på Pressklubben i Stockholm.

Den 19 oktober kom nyheten. Christina Wahldéns bok "Kort kjol" skulle tas bort från undervisningen i årskurs åtta på skolor i Hammarö kommun i Värmland, efter rapporter om att elever mått dåligt av våldtäktsskildringen i boken. Det sparkade i gång en debatt om vad som ska få läsas i skolan och vem som ska ha inflytande över det.

Hammarö kommun tillbakavisar att det handlar om censur. I ett pressmeddelande säger man att skolan inte har påverkats av föräldrarnas påtryckningar.

"Det finns inget förbud om att använda 'Kort kjol'. Däremot bedöms den inte lämplig att generellt användas i helklass på det sätt som den tidigare gjort" säger Maria Kjällström, chef för bildningsförvaltningen i Hammarö, i pressmeddelandet.

Händelsen i Hammarö har blivit symbol i en allmän diskussion om böcker i skolan och blir också ämne för debatt på Pressklubben i Stockholm den 2 november, där bland andra Christina Wahldén medverkar.

-Det är ju jättebra om de använder boken, även om jag inte har en klar bild av vad som har hänt. Generellt tror jag att man ska ha en tilltro till barn och att de kan vara kloka och modiga. Men såklart ska man vara försiktig med en del barn, säger hon.

Föräldrar har synpunkter

De senaste åren har föräldrar på flera håll haft synpunkter på böcker som läses i skolan - och i vissa fall fått gehör. Våren 2014 togs Mårtens Melins bok "Så grymt skönt" bort från skolbiblioteket på Haganässkolan i Åstorp. Detta sedan en 7-åring råkat låna boken som riktar sig till 10-12-åringar och uppåt och som handlar om att upptäcka sex.

Johanna Lindbäck är författare och tidigare läsambassadör på Kulturrådet. Hon menar att föräldrars vilja att skydda sina barn är god, men tar sig absurda uttryck.

-Biblioteket är fullt av böcker som mindre barn inte borde läsa. Men ska man då ha en guide som visar var barnen får vara och inte? Jag tror att en bok är mindre farlig än till exempel en film, där man inte kan värja sig, säger hon.

Mårten Melins bok kom senare tillbaka upp på hyllorna i Haganässkolan, i en nytillträdd rektors regi. Men debatten var redan i gång. Och fler reaktioner på barnens läsning droppade in.

I mars rasade föräldrar till barn på Funkeboskolan i Kalmar sedan fjärdeklassarna hade fått läsa "Pojken med randig pyjamas" av John Boyne och "Den osynliga flickan" av Deborah Ellis som båda innehåller skildringar av tortyr.

Tendensen att vilja slippa obehaglig läsning märks även i universitetsvärlden. På både amerikanska och svenska högskolor har det blivit vanligare att studenter efterfrågar så kallade "trigger warnings" på kurslitteratur som skildrar till exempel våldtäkt eller misshandel.

Lärarnas ändrade status

I en text i tidningen Respons menar gästredaktören Fredrik Meiton att problemet inte är att föräldrar eller studenter reagerar på undervisningens innehåll, utan att lärarnas status som auktoriteter har förändrats.

Johanna Lindbäck är inne på samma spår.

-I samband med att skolpengen infördes har skolorna blivit rädda för upprörda föräldrar och att hamna på kant med dem när det gäller till exempel betygssättning. Det här är en fortsättning av den kulturen som vi fått i Sverige. Kanske känner föräldrar att de har mer inflytande nu och att de har rätt att ha det, säger Johanna Lindbäck.

På Funkeboskolan i Kalmar ställde man sig bakom lärarnas val och fortsatte att använda böckerna trots föräldrarnas klagomål. Johanna Lindbäck önskar att föräldrarna kunde lita mer på professionen och att böckerna läses i ett sammanhang.

-Föräldrarna borde ta ett steg tillbaka och låta de yrkesutbildade göra sitt jobb.

174582h1024_5.jpg
Christina Wahldén. PRESSBILD.
Mest läst