Avgångselever med en sökande ambition

Joel Danielssons installation med två stockar i chockrosa plast sammanfattar utställningen, då verket tycks förmedla en längtan bort från en civilisation där allt handlar om prestation, menar Sara Arvidsson.

ANNONS
|

Årets avgångutställning av mastereleverna i Fri konst på Akademin Valand är varken lättsam eller optimistisk. Den har fått titeln Strange Attractors – vilket är en matematisk term som beskriver dynamiken i kaotiska fenomen – och liksom föregående år äger utställningen rum på Göteborgs konsthall. Vi lever på övertid, står det i utställningstexten, och det påståendet konkluderar atmosfären i utställningen ganska väl. Men vid sidan om den uppenbara hopplösheten, gror också en sökande ambition; en önskan att leta nya vägar. Ingenstans blir den sökande ambitionen så tydlig som i Rebecca Cusworths videoinstallation, där man kan se henne paddla omkring på en liten brädbit utanför Brännö eller ikläda sig olika maskeraduniformer. Likt en säl eller sjöjungfru vandrar hon från projicering till projicering. Hon är flytande och viktlös, närvarande men frånvarande. Installationen är både utopisk och uppgiven. En liknande overklighetskänsla uppstår i Geraldine Juárez video­skulpturer, som, enligt mitt tycke, är utställningens höjdpunkt. De har tillverkats av sammanfogade glasskärvor och avfall från olika typer av skärmar, och skarvarna är oftast synliga. Verken är sublima på ett samtida sätt och synliggör hur olika ekonomiska system – som på ytan ter sig så sig så perfekta och felfria när de uppträder i våra datorer – närsomhelst kan krascha. Sladdar ligger och skräpar på golvet eller hänger slarvigt från skulpturerna – allt är transparent. Det är så vackert. I ett samhälle där lönsamhet ses som den yttersta drivkraften, kan vila betraktas som en provokation. Joel Danielssons installation består av två stockar i chockrosa plast, vilka är avgjutningar av ett nedhugget träd från en park i Göteborg. Man kan sitta på dem och ta det lite lugnt. Detta verk sammanfattar utställningen på något vis, då det tycks förmedla en längtan bort från en civilisation där allt handlar om prestation. Men stockarna är ännu en simulering, en produkt av kulturen man egentligen vill lämna.

ANNONS
ANNONS