Ann Heberlein | Etik – människa, moral, mening
Ann Heberlein | Etik – människa, moral, mening

Ann Heberlein | Etik – människa, moral, mening

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Ann Heberlein har under senare år varit en av landets mest intressanta kulturskribenter. Som författare och debattör är hon kunnig, välformulerad och sällan förutsägbar. Heberlein har den nödvändiga oräddhet som gör att hon ofta kommer till oväntade slutsatser och lyckas därigenom syresätta det offentliga samtalet. Hon räds dessutom inte allvaret, nog så viktigt i en samtid som får allt svårare att formulera tankar och inte bara åsikter om tillvaron.

I flera böcker har Heberlein, som vid sidan av skrivandet arbetar som teologie doktor i etik vid Lunds universitet, behandlat centrala begrepp i tillvaron. 2010 kom En liten bok om ondska. Går det överhuvudtaget att ringa in ondskan, dess struktur och uttrycksformer? Heberlein försökte även om hon i likhet med sociologen Zygmunt Bauman menade att det inte gick att besvara frågan: Vad är det onda?

ANNONS

Året därpå kom nästa närstudie – Ett gott liv. Det var en bok som spretade åt flera håll samtidigt. Grundfrågan, vad som är ett gott liv, gavs en ordentlig genomlysning. Här fanns också en utförlig diskussion om det beroendeförhållande Heberlein kände uppstod mellan henne och hennes tidigare förläggare efter det att hon tidigare skrivit en uppmärksammad bok om sin bipolaritet – Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

Nu är Ann Heberlein aktuell med en ny studie som rör det grundläggande i tillvaron. Etiken. Moralen. Meningen med livet. Boken borde sättas i händerna på åtskilliga av landets makthavare, både inom näringsliv och politik. Lek med tanken att exempelvis svensk och, för all del, europeisk migrationspolitik i högre utsträckning skulle vägledas av etiska diskussioner. Vilka konsekvenser hade det fått? Hade det varit möjligt att bygga högre och mer svårforcerade murar runt Europa då? Etiska diskussioner, moraliska överväganden är inget som karaktäriserar särskilt många större beslut nuförtiden.

Platon definierar etiken som läran om hur vi bör leva. Hur vi ska vara mot varandra. Etik är, konstaterar Heberlein, ”den teoretiska uppfattningen eller beskrivningen av den moral som människor har”. Allt detta är centralt när samhällen ska utformas, avgörande beslut fattas. Men, och detta är väsentligt, det räcker inte med att känna och tycka. Heberlein pekar på att etiken utformas genom reflektion och argumentation. Själv är hon moralisk realist, hon hävdar att det finns det som är rätt eller fel. Vissa universella etiska sanningar är alltså inte kulturbundna.

ANNONS

Etik – människa, moral, mening kan läsas på flera sätt. Som en snabb grundkurs i flera av moralfilosofins centrala begrepp och tänkare. Som en tesdriven föreläsning, Heberlein pläderar väl för en universell etik, en överstatlig moral. Boken kan också läsas som ett rop till varje människa att se sitt eget ansvar och agera utifrån det. Att ta makt över sitt eget liv och att samtidigt se den andre.

Ann Heberlein går igenom flera av de frågeställningar som sysselsatt moralfilosofer under århundraden. Att den teoretiska insikten om moral och etik också måste följas av handlingar är inget nytt. Men vad karaktäriserar en god handling? Är det handlingens konsekvenser eller dess själva avsikt? Och när vi bedömer konsekvenser – hur ser tidsspannet ut? Någonstans måste vi bestämma oss för att kunna bedöma värdet av handlingen. Här finns inga givna svar. Kants pliktetik och Benthams utilitarism är försök att skapa en normativ etik som haft stor betydelse men som i dag inte med självklarhet erbjuder någon vägledning. Steget mellan teori och praktik är i båda dessa fall långt.

Ann Heberlein har en behaglig men aldrig insmickrande ton i den resa hon bjuder in till. Några partier skaver dock. Den svenska debatten, skriver Heberlein, ”visar ofta prov på en oförmåga att skilja mellan att vara och att förtjäna”. Detta i en diskussion om prestation och slutsatsen att alla inte förtjänar samma förmåner. Heberlein är upprörd över betygsdiskussionen och låter då som en aggressiv variant av Jan Björklund. ”Hur kommer det sig att det är så känsligt att överhuvudtaget bedöma människor och deras prestationer?” Diskussionen har då inte primärt handlat om det utan snarare om konsekvensen av allt tidigare betyg och vilken effekt det haft på djupare kunskapsbildning. Dessutom är det svårsmält att hävda att omdömen enbart speglar prestation och därmed är separerade från person.

ANNONS

Argumentationen om straff är inte heller helt solid. Heberlein utgår från konsekvens och diskuterar de många olika möjliga straffen för en handling med samma konsekvens. En människa som dödat exempelvis. Sex månaders sluten ungdomsvård eller fängelse på livstid? Båda straffen är möjliga i dag. ”Budskapet är diffust”, konstaterar Heberlein. Jag är inte säker. Den mer gammaltestamentliga straffrätt som anas i bakgrunden av resonemanget dras med en primitiv barlast och är sällan intresserad av kontext även om själva grundtanken, ett bemyndigande av individen, är sympatisk.

Slutligen. Det goda livet. Eller kanske – meningen med livet – hur finner vi detta? Ann Heberlein umgås med Aristoteles, med lyckoforskare och delar deras slutsatser. Det goda livet är ett liv där vi är moraliska individer. ”Vi mår bra av att vara goda människor.”

Det är en vacker tanke.

.

Ämnet

Författaren och debattören Ann Heberleins nya bok om etik. Heberlein är teologie doktor vid Lunds universitet och har tidigare skrivit böcker som Kränkningar och förlåtelse (2005), Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (2009), En liten bok om ondska (2010), Ett gott liv (2011).

Skribenten

Gabriel Byström är kulturchef. Skrev senast om effekterna av Europaparlamentsvalet och den våg av nationalism som sveper över Europa.

ANNONS
ANNONS