Aase Berg | Hackers

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Vad är upp och ned, eller fram och bak i en spiral? Den typen av fråga borde inte bilda utgångspunkt för riktigt god och förbannad poesi, som har annan avsikt än att bara bolla ord och leka. I Aase Bergs senaste diktsamling Hackers handlar det mesta hur som helst om att hitta den glidande angreppspunkten.

Det Berg i sin nionde bok gestaltar är inget mindre än den samlade världsutvecklingen, det vill säga en process med makt som cirkulerar men ändå befinner sig på samma fläck. Den patriarkala positionen och kapitalistiska ordningen är en obruten riktning, där köpta kroppar och arbetsförmågor ger bränsle åt både motrörelse och oförändrad drift.

ANNONS

Att kvinnor, män, barn och djur alla är indragna i en medveten eller mekanisk maktkamp, kunde heller inte bli tydligare än i detta verk av en författare som ogenerat hatar samhällets tillstånd. Ibland kan ögonblicksbilderna Aase Berg serverar verka banala: ”Rondellen vid E4:an, våldsspiralen, där aggressiven/ gasar runt, runt, runt. Innanför i cirklar springer utan/ utvägar en panisk och dödögd kaninpalt.”

Motivet med det instängda objektet eller offret kan i vilket fall upprepas i oändlighet, och är det något Berg problematiserar är det maktursäktandet och den kluvna moralsyn som kommer till uttryck vid övergrepp. ”Vem delade ut rätten till Mr Hyde-zoner?/ Han är ju så himla snäll och omtänksam … egentligen.”, lyder en formulering om mannen med teoretiska egenskaper.

I varierande verslängd och med inspiration av bland andra Valerie Solanas, Sara Stridsberg och Helen von Druskowitz löper Hackers över drygt hundra sidor. Till skillnad från den förra diktsamlingen Liknöjd fauna som med höns i huvudrollen mest liknade en allegori över den svenska välfärdskapitalismen, finns här inga inslag av djursatir. Att till exempel harar och hästar, utan att bära upp det, ändå är del av det ekonomiska och fysiska förtrycket, kan vara en såväl politisk som språklig insikt och utgångspunkt. I sitt inte alltid så lättköpta författarskap, förenar Aase Berg stor intelligens med skön poetisk ilska.

ANNONS
ANNONS