Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Scanpix/Bengt Kjellin

Närmast religiös argumentation i fettkrig

Mat Nu pågår det så kallade fettkriget där högröstade forskare och missionärer för en närmast religiös argumentation på bloggar och i olika debattforum.

På GP:s debattsida menar exempelvis fyra läkare på måndagen att kritiken mot LCHF-dieten mer är baserad på tro, än på vetenskap. Det är debatt som är omöjlig att reda ut, även för den välutbildade.

Men om du verkligen vill välja sida så kommer du inte ha några problem med att hålla vikten.

Du skulle nämligen inte ha tid att äta.

Den som vill orientera sig i kostdjungeln behöver mycket tid och en vass machete.

Men vem ska man tro på?

Jag vet inte.

Det är näst intill omöjligt eftersom till och med forskarna bråkar om forskningsresultat och tolkningar.

Vi vet att vi blir tjockare och tjockare. Vi vet att det är farligt. Vi vet att vi rör oss alldeles för lite och att detta sammantaget betyder att vårt ätande i en värld med ständig tillgång på mat är ett folkhälsoproblem.

Det finns få, om ens några studier på en stor population, med många mätningar under lång tid som visar vilka effekter LCHF-dieten har. Vid Umeå universitet har man under 25 års tid följt en stor grupp människors ätande och mätt kolesterol och BMI. Projektet sattes igång sedan man upptäckt att man i norra Sverige hade bland de högsta andelarna hjärt- och kärlsjukdomar i världen.

Förra året kunde man visa att man sedan 2004, då LCHF-dieten slog igenom, äter mer fett som smör och grädde. Och att kolesterolet steg bland de undersökta, utan att de tappade i vikt.

Dessa förändringar i kosthållningen kan komma att påverka möjligheten att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, menade de forskarna. Men man vet inte riktigt.

Men mat är inte bara kalorier. Hur och vad vi äter styrs också av känslor, hormoner och gener. Vi människor är olika.

Det finns dock en sanning som är hållfast som en bilring.

Det spelar ingen roll varifrån vi hämtar energin, om intaget är större än förbrukningen riskerar vi att bli sjuka.

I kön till ett snabbmatsställe på Kolmården tjuvlyssnade jag på en mormor med två barn i tioårsåldern.

Mormor undrar om de vill ha coca-cola eller kolsyrat vatten till sina nachos.

De ville ha vatten. Tjejen i kassan påpekar att då blir det tio kronor extra, vattnet ingår inte i menyn.

Mormor bestämmer då att det är coca-cola som gäller.

Dubbelfel!

Läskkonsumtionen i Sverige ligger stadigt på 66 liter per person och år. Chipsbranschen står på ständig tillväxt. Av de dryga fem kilo snacks vi stoppar i oss per år står chipsen för 40 procent.

Fredagsmys är vardag.

Dieter i all ära - men så länge det är billigare med coca-cola än vatten så är fett versus kolhydrater ointressant.

Mest läst