Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

När ska man egentligen fira?

Almanackan erbjuder flera möjligheter för den som vill lysa upp höstmörkret med ljus, fest och mat. Men när infaller egentligen Allhelgona och när ska man fira Halloween?

I slutet av oktober och början av november sammanfaller två närbesläktade och i Sverige relativt unga traditioner med varandra. Då firas den 50 år gamla Alla helgons dag och den rätt nyligen importerade amerikanska Halloween.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Som om det inte var nog med den datumförvirring det mötet har skapat, lever den gammelkatolska Allhelgonadagen kvar i almanackan.

Låt oss reda ut begreppen:

Romersk-katolska kyrkan införde redan på 700-talet Allhelgonadagen den 1 november, en dag för att minnas de helgon som inte hade några egna dagar. En tanke med dagen var också att den skulle ersätta den gamla hedniska keltiska traditionen Samhain, som firades den 31 oktober för att markera vinterns början. Samhain, som betraktades som en gränsöverskridande natt då döda antogs återvända till jorden, firades med eldar, skämt och upptåg.

Den hedniska traditionen ville dock inte ge vika och på 1000-talet införde katolska kyrkan ytterligare en dag, alla själars dag, den 2 november. Då skulle de levande be för de dödas själar.

Inte heller det lyckades - i stället sammanfördes traditionerna i All Hallows Even (Alla helgons Afton), i det som i dag är Halloween - som främst firas i USA, dit den kom med irländska invandrare på 1840-talet..

I Sverige fick den romersk-katolska traditionen fäste under 1100-talet. Efter att landet på 1500-talet blev protestantiskt försökte de styrande rensa bort traditionen med helgondyrkan.

Alla själars dag, den 2 november, avskaffades genast. Allhelgonadagen, den 1 november levde kvar längre, men i almanacksreformen 1772 fick den inte längre vara helgdag. Dock lever dagen vidare i almanackan.

I mitten av 1900-talet fick den katolska traditionen nytt liv. Allt fler började sätta ljus på gravarna kring allhelgona och 1953 återinfördes dagen som helgdag. Dock fick den ett nytt namn och ett nytt datum. Alla helgons dag, lördagen mellan 31 oktober och 6 november.

40 år senare, på 1990-talet, kom så Halloween till Sverige - med ett nytt datum. Så står vi här, 1300 år efter Allhelgonadagens införande med två olika fasta datum och ett rörligt - för vad som i grunden var samma helg.

Halloween 31 oktober

Allhelgonadagen 1 november

Alla Helgons Dag, lördagen mellan 31 oktober och 6 november

Som om detta inte var nog, så råkar dessutom Gustav Adolfsdagen den 6 november infalla den första lördagen i november och därmed sammanfalla med Alla helgons dag...

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.