Sedan ett antal år tillbaka har mina somrar handlat mycket om ungdomscuper i fotboll och handboll. Det är fantastiskt kul att få vara med vid sidlinjen på Kviberg och Heden både som ledare och förälder. Som fältstudie i ämnet sommarplågor är det dessutom oslagbart. Alla lag, nästan, släpar runt på portabla högtalare tillräckligt otympliga för att aldrig godkännas som handbagage på valfritt lågprisflyg. Musiken används under väntan och uppvärmning. Det är ju inte fel att kunna ljudtackla motståndarna redan innan matchen börjar. Högst är bäst, vilken visserligen spelar mindre roll då alla kör i princip samma låtar.
Det som funkar är sköna melodislingor, hypereffektiva refränger, en hel del baspumpande i kombination med lättsamma house-harmonier och förstås bra sånginsatser, även om det kan variera vad det i praktiken innebär. Och så såklart texter som andas sommar, sol, fest och förälskelse.
Tramslåtarna är borta
Vilken låt som verkligen tar hem vinsten och blir sommarens absoluta hit, eller plåga om man så vill, handlar om de små detaljerna. Det kan vara den där speciella hooken, en perfekt avvägd stegring som plötsligt får alla att studsa eller något så flyktigt som en kollektiv känsla av pepp och party.
Det som däremot är tydligt är att de rena tramslåtarna allt oftare sållas bort. Jo, de är uppe och vänder på Spotifys virala topplista, men klarar sig inte i fajten med den "riktiga" musiken. "Fån't ja e kôrv"-estetiken och "Snabbkökskassörskan"-trallandet från min egen barndom funkar inte när listpopen bara blir proffsigare för varje år som går. Det känns helt enkelt oerhört avlägset att en låt som Basshunters Boten Anna eller Eric Amarillos Om sanningen ska fram skulle kunna hävda sig numera. Tack och lov.
Därmed faller ju också begreppet "sommarplåga". Själva plågeriet består ju rimligen i att det är grunden outhärdliga dängor som spelas om och om och om igen på bryggor och badstränder. Charmiga i slutet av maj men enerverande som en mygga i ett släckt sommarstugesovrum redan efter midsommar.
Så, knack-knack och ta i trä, det mesta pekar på att sommaren 2017 får ett fint soundtrack som man inte tröttnar på förrän höstmörkret sänker sig och vi skiftar spellista från "soft sommar" till "mys framför brasan."
Mina starkaste kandidater till årets sommarhits: Despacito, Slide, Tired och en låt till som jag inte får berätta att den finns ännu. Och så får vi såklart se vad Katy Perry har i bakfickan. Sedan gillar jag Miley Cyrus Malibu och Arcades Fires Everything now (minus panflöjten) också.
Här kan du lyssna till Johan Lindqvists Spotify-lista med 2017 års sommarlåtar.
