Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Myten om friskolorna

Förr placerades barn i en viss skola på strikt basis av familjeadressen. Snacka om att det hade segregationseffekter!

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Växande barngrupper, minskade resursbrist och onödig teknikfixering – är det fråga om myter eller bister verklighet? Myter, hävdar SKL som höll seminarium på Bokmässan.

Problemet är bara att Skolverkets mätningar säger något helt annat. Verket har påpekat att de stora barngrupperna blir allt fler.

Och teknik är ju bara ett hjälpmedel om den används på rätt sätt och inte stjäl resurser från den viktiga basundervisningen.

Varför SKL då vill snäva in debatten är svårbegripligt. Lokalpolitiker, liksom pedagogisk expertis med flera, må träta om effekterna av klasstorlekar. Men det är inget skäl till att lägga locket på.

– Men de talar ju inte om det STORA problemet – friskolorna! säger en irriterad dam i publiken när hon vänder sig om till mig.

Tonen i hennes röst avslöjar att hon ser valfriheten som ett hot.

Anna Johansson (S) är mer diplomatiskt – men samtidigt mycket tydlig med att hon vill att kommunen skall kunna säga nej till friskolor .

– Det fria skolvalet har fått en del allvarliga konsekvenser, priset har blivit för högt, säger Anna Johansson, i en mässdebatt GP anordnat apropå årets omskrivna skolkonkurser.

Helene Odenjung (FP) förnekar inte heller att det finns problem. Men hon påminner samtidigt om hur otillfredsställande det gamla systemet var.

Förr placerades barn i en viss skola på strikt basis av familjeadressen. Snacka om att det hade segregationseffekter! Och inte heller då fanns garantier mot skolnedläggningar. Det är ett faktum att även kommunala skolor läggs ned och program flyttas. Även då drabbas elever.

– Och även mellan skolor med kommunalt huvudmannaskap finns stora skillnader, påpekar Helen Odenjung.

Självklart måste skolans huvudmän bli bättre på att se till att alla elever får goda förutsättningar till lärande. Likvärdighetsmålen är viktiga. Men att det numera finns goda möjligheter att göra individanpassade val, exempelvis genom att söka sig till skolor med en viss pedagogik, är en enorm förbättring inom svenskt skolväsendet. Det får vi inte glömma bort i debatten om olyckliga skolkonkurser.

Mest läst