Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Mycket få döms för stalkning

100 000 personer utsätts årligen för upprepade trakasserier, så kallad stalkning. Men ytterst få fall anmäls och av de anmälda fallen leder bara vart tionde till fällande dom.

Bedömningen av brottslighetens omfattning gjordes av Brottsförebyggande rådet i en rapport 2006. Fem år senare, 1 oktober 2011, började lagen om olaga förföljelse att gälla. 2013 polisanmäldes 780 brott, av dem blev det 74 fällande domar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Utifrån rapporten har det gjorts färre anmälningar än förväntat, konstaterar Kristina Jerre, utredare på Brå som på regeringens uppdrag utvärderat den nya lagen

Åklagare och poliser har intervjuats, och alla domar om olaga förföljelse under lagens första år har granskats. Av de dömda är tre av fyra män, deras offer är till samma andel kvinnor.

Företrädare för de båda organisationerna Roks och Unizon (tidigare Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund) har ingått i en referensgrupp till utvärderingen.

– Stalkningslagen har än så länge inte haft önskad effekt. Vi kan inte se någon tydlig förbättring – många män accepterar inte ett uppbrott ur en relation och fortsätter att hota och förfölja kvinnorna de haft en relation med, säger Olga Persson, generalsekreterare i Unizon.

Hon anser att lagen tillämpas olika på olika håll i landet och efterlyser att brottstypen prioriteras inom rättsväsendet.

– Det behövs gemensamma yrkesövergripande utbildningsinsatser, från polis till domstol. Men någon vilja till en sådan ambitionshöjning i praktiken har jag inte sett.

Av Brå:s nationella trygghetsundersökningar framgår ett mycket stort mörkertal för brott i nära relationer. Så många som 80 till 90 procent av dessa brott anses förbli oanmälda.

– Det är ett extremt stort steg att anmäla någon man kanske har barn ihop med. Men det är samhällets ansvar att ge stöd så att kvinnor vågar anmäla, säger Olga Persson.

Angela Beausang, mångårig ordförande för den första riksorganisationen för kvinnojourer, Roks, är inte förvånad över att anmälningsfrekvensen är så låg för brott i nära relationer.

– Man måste inse hur det fungerar för en kvinna att leva i konstant skräck dag efter dag – hon blir så velig i det kaoset att hon till slut inte kan tänka en redig tanke.

Båda jourorganisationerna efterlyser obligatorisk utbildning, inte minst av domare. En invändning som hörts, att domarna kan bli partiska av utbildning, tycker Angela Beausang är löjeväckande.

– Tänk om jag skulle komma till akuten med en stroke – ska jag då hoppas att personalen valt strokekursen?

Brå har också utvärderat lagen om kontaktförbud (kallat besöksförbud vid införandet 1988). Beausang är kritisk till hur den fungerar, en kritik hon riktar också mot stalkningslagen.

– Om man inte använder en lag blir den farlig. Överträdelser av kontaktförbudet leder inte till tillräckliga konsekvenser. Effekten blir att männen invaggas i föreställningen att de kan göra vad de vill. Och kvinnorna blir uppgivna, säger Beausang.

GP har talat med flera kvinnojourer i Göteborg; de har begränsad erfarenhet av lagen om olaga förföljelse.

– Jag skulle nog vilja säga att mörkertalet är gigantiskt, säger Christin Weikel på kvinnojouren Ada.

På kommunens kriscentrum för kvinnor bodde i fjol 73 kvinnor, 550 kom till samtalsmottagningen.

– Under senare år har vi haft kontakt med några kvinnor som utsatts för stalkning. Men de är inte många. De flesta är i uppbrottsprocessen när de kommer till oss, stalkningen kan komma senare. Däremot har vi många fall där männen fått kontaktförbud. Det fungerar ofta dåligt, kvinnorna får anmäla många gånger innan det händer männen som överträder förbudet något, säger Lena Magnusson, gruppchef på kriscentrum.

Fakta: Kändisar som gjorde stalkningen känd

Artister och andra kända personers problem med förföljelse har ofta dominerat mediabilden av det som kallas stalkning. Men det stora antalet brott av denna typ drabbar inte kända personer, utan företrädesvis kvinnor som levt i en relation med en man.

– Omfattningen av kändisstalkningen är väldigt liten. Det handlar om enstaka fall, säger utredaren Kristina Jerre på Brottsförebyggande rådet som utrett den drygt tre år gamla stalkningslagen.

I samband med lagens tillkomst gjorde sajten Nyheter24 en uppräkning av kända personer som utsatts för stalkning.

Till de mer välkända hör familjen Taube. 1963 hörde en psyksjuk kvinna Evert Taube på radion och blev som besatt av familjen. 1969 brände kvinnan ned Taubes hus i Sjösala. Hon dömdes till rättspsykiatrisk vård men fortsatte efter frigivning att trakassera Sven-Bertil Taube, vilket hon fortsatte med till långt fram på 90-talet.

Agnetha Fältskog fick efter Abba-succén 1974 en stor beundrare i en holländsk man. De blev ett par på 90-talet. När Fältskog slog upp relationen fortsatte holländaren att förfölja henne vilket ledde till att han dömdes till besöksförbud och utvisning från Sverige.

Radioprofilen Gert Fylking trakasserades i flera år av en man som hotade att döda honom. Mannen dömdes två gånger till fängelse.

Bloggarna Sofi Fahrman och Blondinbella har förföljts, hotats både på nätet och i verkliga livet.

Eldkvarns frontfigur Plura Jonsson förföljdes av en kyrkoanställd kvinna som var övertygad om att hon hade en passionerad kärleksrelation med honom.

Mest läst