Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Ett frihandelsavtal skulle öka EU:s export signifikant inom det flesta sektorer, men framförallt inom sektorerna för metallprodukter, motorfordon och förädlad mat, skriver debattören. Bild: Bild: Elisabeth Alvenby

MP:s motstånd mot EU:s frihandelsavtal osakligt

Debatt Det är av största vikt att frihandelsavtalet mellan EU och USA kommer på plats så fort som möjligt, inte minst för Sveriges del. Det är därför bekymmersamt att Miljöpartiet, på osakliga grunder, sätter sig på tvären, skriver Lars Adaktusson (KD).

Efter flera år av ekonomisk instabilitet är det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP), mellan EU och USA ett välkommet ekonomiskt smörjmedel för Europas länder. Avtalet med USA kommer att ha stor betydelse för jobb och tillväxt för de inblandade parterna men även för ekonomin globalt.

Målsättning har varit ett färdigförhandlat avtal i början 2015, ett mål som av allt att döma inte kommer att nås. Gemensamma ansträngningar och politiskt ansvarstagande behövs nu från folkvalda företrädare såväl i EU som nationellt. Att Socialdemokraterna har bildat regering med Miljöpartiet som i alla sammanhang kraftfullt motarbetat TTIP ger därför anledning till oro.

Tar varje tillfälle

Miljöpartiet tar till vara varje möjlighet att kritisera och varna för TTIP. Det hävdas bland annat att avtalet innebär försämrat miljöskydd och lägre konsumentskydd. Detta trots att EU-parlamentet har informerats om att EU inte kommer att förhandla om någon sänkning av konsumentskyddet eller tumma på miljöskyddsregler. Inte heller förhandlingar om GMO och hormonbehandlat kött kommer att ingå i det slutgiltiga avtalet. Samtidigt ska sociala och miljömässiga konsekvensutredningar göras i nära samarbete med olika intressenter och det civila samhället.

Miljöpartiet har konsekvent röstat emot EU:s frihandelsavtal, bland annat i förhandlingarna med Indien och avtalet med Sydkorea. Det är svårt att tolka detta som något annat än en principiell frihandelsfientlighet. En frihandelsfientlighet som nu riskerar att sätta sin prägel på regeringspolitiken. Det finns självklart all anledning att noga följa förhandlingarna, men jag anser att det krävs mer än ogrundade påståenden för att avfärda TTIP på det sätt Miljöpartiet valt att göra.

Sverige är ett litet exportberoende land vars BNI till hälften genereras av internationell handel. Ett ömsesidigt erkännande av skilda standarder och föreskrifter inom en rad produktområden där syftet och målet med dem är desamma både i EU och USA skulle tjäna Sverige väl. Kostnaderna för företagen att handla på båda sidor om Atlanten skulle sänkas rejält. Handelsavtalet skulle ytterligare fördjupa relationerna mellan EU och USA och stärka våra gemensamma grundläggande värderingar om demokrati och människliga rättigheter.

Konkurrens från Kina, Indien och Brasilien

Europa behöver också möta konkurrens från länder som Kina, Indien och Braslien, som med raska steg flyttar fram sina positioner i världsekonomin. Handelsavtalet kan bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft och visa på ett globalt ledarskap från två tunga och jämnstora aktörer som försvarar de internationella spelreglerna, skyddar immaterialrätt och har starka regler för miljö- och hälsoskydd.

För EU:s del kan inkomsterna öka med 119 miljarder euro per år. EU:s export skulle öka signifikant inom det flesta sektorer, men framförallt inom sektorerna för metallprodukter, motorfordon och förädlad mat.

En liberalisering av handeln mellan EU och USA kommer även att gynna handel och inkomster i den globala ekonomin som beräknas öka med 100 miljarder euro, exkluderat EU och USA. Handeln spelar en avgörande roll för utveckling och fattigdomsbekämpning, en insikt som skulle behövas inte minst hos vår nya bistånds- och utvecklingsminister, MP:s Isabella Lövin, som tidigare EU-parlamentariker motarbetet EU:s frihandelsarbete.

EU-samarbetet byggdes på idén om att handel mellan länder bidrar till utveckling, fred och frihet. Dessa värderingar bör ligga till grund för fortsatta förhandlingar om bilaterala frihandelsavtal mellan EU och länder i omvärlden. Ett tungt ansvar vilar på valda politiker att föra avtalet i hamn. Stefan Löfvens påstådda välvälja till näringslivet prövas nu i praktiskt politik. Kommer han och regeringen agera konstruktivt för ett fullbordat handelsavtal eller kommer han att ge vika för Miljöpartiets frihandelsfientliga politik?

Lars Adaktusson (KD)

Europa- parlamentariker

Bild - 2
Mest läst