Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mp backar in i framtiden

Maria Wetterstrand talar om ett hållbart modernt samhälle. Med det menar hon ett samhälle med högre skatter och mindre självbestämmande.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Jag tänker inte prata om vad de borgerliga inte vill göra för att inte skapa ett modernt, hållbart Sverige. Med de orden inledde språkröret Maria Wetterstrand de grönas kongress i Uppsala igår. Att fokusera på vad man själv vill åstadkomma inom politiken, snarare än att gnälla över vad motståndarsidan har gjort eller vill göra, är ett sympatiskt drag. Miljöpartiet är ju annars i mångt och mycket just nejsägare. Man säger nej till kärnkraft, nej till EMU, nej till Nato och nej till förbifart Stockholm.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En av få frågor där nejet förvandlats till ett nja är EU. 2008 övergav partiet sitt krav på utträde. Det innebär dock inte att man egentligen är särskilt positivt inställd till unionen och dess möjligheter. Efter att medlemmarna röstat om utträdeskravet och en majoritet av miljöpartisterna gått på språkrörens linje att slopa det, skrev Maria Wetterstrand och Peter Eriksson på partiets hemsida att ”vår EU-kritik ska stå lika stark som innan”. Med andra ord säger man ja, men menar nej.

Samma tendens kan skönjas i gårdagens tal. Wetterstrand räknar upp en lång rad reformer som hon vill genomföra efter en eventuell valseger. I positiva ordalag redogör språkröret för hur man skall skapa ”ett samhälle som ser till att ha en infrastruktur som gynnar klimatsmarta val”. Vad det egentligen innebär är ett nej till att rusta upp eller bygga ut vägar och nej till att vanliga människor skall ha råd med bränsle till sina bilar. Hade miljöpartiet fått bestämma hade bensinskatten höjts med två kronor litern. Nu stannade den rödgröna kompromissen vid 49 öre, men det är illa nog för en bilberoende låglönefamilj.

I sitt kongresstal hävdade Wetterstrand att en viktig lönsamhetsreform för vårt moderna samhälle är att lagstifta om kvotering av underrepresenterat kön (med andra ord kvinnor) till alla börsnoterade och offentliga bolagsstyrelser. Miljöpartiet vill också utöka de individuella delarna i föräldraförsäkringen.

Tanken är god. Det behövs fler kvinnor i bolagens styrelser. Och det behövs fler pappor som är hemma med sina barn. En sådan utveckling skulle hela samhället vinna på. Men att försöka nå dit genom att begränsa människors och företags rätt att fatta beslut med utgångspunkt från vad som är bäst i det enskilda fallet, är fel väg att gå. I stället för att säga nej till självbestämmande borde Miljöpartiet arbeta för mer individuell frihet. I alla fall om de gröna är det moderna och nytänkande mittenparti man gärna vill framstå som.

Fast saken kanske är just den, att under den företagarvänliga fernissan är miljöpartiet i princip samma bakåtsträvande nejsägarparti som det alltid varit. För att det faktiskt är så talar inte minst de motioner till kongressen med förslag om att förbjuda trådlösa nätverk i skolor eller som varnar för farlig mobilstrålning.

Förhoppningsvis ser väljarna innan valet igenom Maria Wetterstrands dimridåer och väljer att inte rösta på Miljöpartiet eftersom en rödgrön regering inte kommer att leda till ett modernt och hållbart samhälle utan till ett omodernt högskattesamhälle.

$1