Opel Meriva är en större variant av Corsa och har som största tillgång ett föränderligt baksäte, vilket med flera finurliga funktioner skapar mer utrymme där det för tillfället behövs. Inga dåliga egenskaper för den begagnade testbilen från 2007 som körts 7 000 mil.

Som väntat känns kupén smal, bilen är ju inte så bred. Jag sitter i en slimmad stol av medelkvalitet med bra inställningsmöjligheter.

Karosshöjden, 1,62 meter, är en tillgång när man kliver in i bilen, insteget blir lättare. Jag saknar justerbar ratt på längden och hittar inte riktigt den optimala körställningen och misstänker att den stumma stoppningen framkallar värk i rumpan om man åker långt. Initialt får sikten godkänt, men efter en stunds körning ändrar jag mig. De kraftiga a-stolparna stjäl alldeles för mycket av omgivningen snett framåt.

Motorljudet är acceptabelt, vindbruset märks. Meriva ligger ganska bra på vägen utan att kvittera ut toppbetyg. Det är en enkel familjebil, modell mindre, med lugna och stadiga egenskaper vid lägre hastigheter. Den är dock en aning skumpig när farten höjs och vägarna inte är exemplariskt jämna. I tvära kurvor niger bilen betänkligt, något som den mjuka fjädringen inte riktigt klarar av att undvika.

Jag tycker om det finurligt tredelade baksätet; när mittdelen fälls ned sjunker sitsen mot golvet och ytterplatserna går att skjuta in mot mitten. Opel Meriva är 1, 69 bred och luften som sidledsjusteringen frigör behövs för storvuxna passagerare. I övrigt finns det bra med plats för ben och huvud. Ryggstödets lutning går att vinkla i två steg.

Den fiffiga flexibiliteten fungerar även i bagageutrymmet. En del utrymme vinns tack vare att baksätet går att skjuta fram ett par decimeter, valet står alltså mellan passagerare eller bagage, och om hela baksätet fälls blir lastgolvet 1,6 meter och kapaciteten mer än fördubblas. Bagaget är lättlastat men i normalläge en aning grunt. Volymen är angiven till 415 liter, men jag ser inte riktigt att hela familjen får rum med en veckas packning.

Rostskyddet på Opel Meriva är både bra och dåligt. Främre vagnen, huv, dörrar och underrede är bra behandlade medan bakre delen av kaross och baklucka saknar utökat skydd enligt Vi Bilägares rosttest.

Hos Bilprovningen ligger Meriva sammantaget bättre till än medelbilen, betydligt bättre än Opels större flexibil Zafira, men åker emellanåt dit för defekt fjädring, glapp i spindelleder och problem med styrleder.