I djungeln av vägvisare
De kan vara praktiska, lustiga eller helt enkelt bara underliga. Och ibland smått irriterande. Våra vägmärken vägleder miljontals svenskar.
Relaterat
Fakta
Reglemente och lite vägmärkeshistoria
Regeringen bestämmer
Hur många skyltar som är placerade längs Sveriges vägar är det ingen som vet. Däremot finns det fler än 320 olika slags vägmärken, inklusive tilläggstavlor.
Vilka som ska vara i bruk fastställs av regeringen och tas fram av Transportstyrelsen. I genomsnitt kommer det ett nytt vägmärke per år, ett par nya är tilläggstavlan för Tunnelkategori och symbolen för Påbjuden körriktning för fordon lastat med farligt gods.
Vägmärkena är gjorda med typsnittet Tratex som är formgivet av Karl-Gustaf ”Kåge” Gustafson. I landet finns det många olika skylttillverkare.
Lika i Europa
Egentligen har det funnits vägmärken i ett par tusen år. Liksom i dag fungerade olika typer av märkningar som vägvisare, men förr i tiden kunde det handla om stenrösen och markeringar på träd. Även runstenar har använts för att få folk att hitta rätt.
Med tiden sattes milstolpar upp längs vägarna, men när bilismen ökade uppkom ett behov av bättre vägvisning. 1916 tog KAK, Kungliga Automobilklubben, fram triangelformade skyltar med en förklarande text och ungefär samtidigt beslutades det i Paris om en enhetlig typ av runda tavlor. Med tiden kom den europeiska standarden att bli en slags kombination av de två modellerna där de trekantiga skyltarna utvecklades till varningsmärken och de runda blev förbudsmärken.
Numera regleras de internationellt av FN:s konvention om vägmärken och signaler vilket betyder att märkena i huvudsak ser likadana ut i Europa.
Skapade Herr & Fru Gårman
Karl-Gustaf ”Kåge” Gustafson var en tecknare som i över 30 år arbetade på Trafik-säkerhetsverket med att rita vägmärken. Han hann med att skapa över 200 stycken och är upphovsman till bland andra Ojämn väg, Badplats, Varning för älg, Järnvägsövergång och Hotell. Allra mest känd är Kåge dock för skylten för övergångsställe, Herr Gårman, som gjordes redan 1955. Den har först på senare tid fått sällskap av Fru Gårman. (TT Spektra)
Mystiska streck, rutnät och enstaka bokstäver. En kvadrat inuti en cirkel och en fyrkantig svart tavla med diagonala vita streck. Visst finns det en del gåtfulla symboler vid våra vägkanter.
En del är roliga också. Som märket vilket anger körfältsindelning, men där trafiken verkar flyta förbi en gigantisk randig slips. Eller vad sägs om Varning för får? Är det troligt att ulltottarna plötsligt skulle attackera?
Däremot är varningsskyltar för ankor och grodor inga riktiga vägmärken. Trots att sådana sitter uppe på flera platser.
– Man får inte sätta upp skyltar som kan förväxlas med vägmärken. Det är bara Trafikverket, kommunerna och enskilda väghållare som får sätta upp vägmärken, klargör Anna-Karin Bergström, sektionschef vid Transportstyrelsen i Borlänge.
Däremot kan vem som helst beställa skyltar för att till exempel ha hemma i vardagsrummet. Och genom att ladda ned teckensnittet Tratex från Transportstyrelsens webbsida kan den som vill plita ihop sina helt egna vägmärken i datorn.
Och man skulle nästan kunna tro att symbolen för Ojämn väg är ett hemmagjort pojkstreck. Så blev också upphovsmannen Karl-Gustaf ”Kåge” Gustafson retad av sina kollegor för motivet.
De påstod att det liknade fröken Karlssons behag. Och Fröken Karlsson, det var skylt-ritarens sekreterare.
