Som alla vet är det farligt att åka i ett motorfordon. Det orsakar mängder av dödsfall i en värld där bilåkandet ökat dramatiskt sedan massproduktionen av T-Forden sattes igång i början av 1900-talet. Men dödssiffrorna hade varit ofantligt mycket högre om det inte varit för trepunktsbältet.

– Det kopplar ihop människan med bilen och fördelar lasten till de områden där kroppen är som starkast, höftben, axel och bröstben. Det är otroligt smart, tycker Lotta Jakobsson, teknisk specialist vid Säkerhetscentrum på Volvo personvagnar.

– Och det funkar alltid – i alla situationer. Det spelar ingen roll om det handlar om en frontalkrock, sidokrock eller påkörning bakifrån. Eller en multipelkrock med påkörningar, sladdar och rotation.

Ingen vet

Det är förstås ingen som vet hur många liv trepunktsbältet har räddat under de senaste 50 åren. Men uppskattningsvis handlar det om drygt en miljon och i Europa beräknas bältet varje år reducera antalet dödade i trafiken med 40 procent. Bältet har kommit att bli grundstenen i bilens inre säkerhetssystem där övriga hjälpmedel, som till exempel airbag, fungerar som komplement.

Men bilbältet är långt äldre än ett halvsekel. Redan 1885, samtidigt med automobilens debut, beviljades i USA ett patent på ett enkelt bälte och några år senare dök det upp andra varianter i både Frankrike och England. Men det hände inte mycket med uppfinningen. När det amerikanska bilmärket Nash erbjöd fabriksinstallerade midjebälten på 1949 års modeller var intresset så gott som obefintligt. Och försöket lades ned.

Men det var inte så konstigt. Vid den tiden ansågs olyckor nästan helt bero på den egna körförmågan och dessutom var man övertygad om att det gick att hålla emot med muskelkraft vid en kollision. Sålunda möttes Ford och Chrysler med tystnad när de erbjöd tvåpunktsbälte som extrautrustning i 1956 års modeller.

Vattenfall

I Sverige lade Vattenfall i mitten av 50-talet ned ett omfattande arbete på att utveckla ett bälte och kom fram till en tvåpunktsvariant som gick över bröstkorgen ned till motsatta höften. Redan 1956 monterade Saab in ett trepunktsbälte i ett hundratal fordon men inte i standardmodellerna. Fortfarande gick utvecklingen trögt och det fanns ett motstånd mot att använda nymodigheten.

Men snart skulle allting förändras. Det tack vare Nils Bohlin som arbetade med att utveckla katapultstolar hos Saabs flygplansavdelning. 1958 rekryterades han till Volvo och efter några månaders tester och utvecklingsarbete kunde han presentera ett nytt slags trepunktsbälte där geometrin formade ett V, med en rem över bröstet som skyddade överkroppen och en annan över höfterna som tog hand om den nedre delen av kroppen. Redan året därpå blev uppfinningen standard i Volvos Amazon P120 och PV 544.

– Det var tämligen enkelt att ta på sig. Det var unikt. Och oerhört viktigt att det behöll sin position och gick över just höft- och axelparti, säger Lennart Johansson, sektionschef vid Inre skyddssystem på Volvo personvagnar.

Många skeptiska

Men trots att bältet var så pass smidigt att använda var många skeptiska till att sitta fastspända i bilen.

– Folk ritade upp en egen liten historia om vad som skulle kunna hända vid en olycka. Det pratades om att köra ned i havet och på grund av bältet fastna i bilen under vattnet. Om att få motorstopp över ett tågspår och inte kunna ta sig loss när tåget kom, minns Lennart Johansson.

Bältet påstods även kunna orsaka strypningar och göra så att barnet blev skadat för en gravid kvinna.

– Det är en myt att det skulle vara farligt att ha bältet över halsen. Vid en kollision roterar kroppen snett framåt och det glider undan. För någon som är gravid gäller det att inte ha bältet över magen utan under den. Man skyddar barnet bäst om man skyddar sig själv, fastslår Lotta Jakobsson.

Standard

I Europa infördes trepunktsbältet stegvis som standard i nya bilar. Men i USA var motståndet fortfarande stort. Därför åkte Nils Bohlin över på en föredragsturné, tillsammans med Bertil Aldman, läkare och chef för den svenska bältesprovnings- och godkännandemyndigheten. Men det var inte förrän vid en säkerhetskonferens 1967 som amerikanerna blev övertygade. Då presenterade Volvo en rapport, baserad på 28 000 olyckor under ett år, som visade att bilbältet både räddade liv och reducerade skador.

– Man kan förstå om folk tycker att bältet ser ut som det alltid har gjort. Men det har hänt väldigt mycket genom åren, säger Lennart Johansson.

Ett modernt trepunktsbälte är tillverkad av polyamid och fyller en mängd funktioner. Det ska vara så plant som möjligt och inte böja sig, rulla in effektivt och bjuda på rätt slags friktion. Det ska även motstå slitage, nedsmutsning och åldring.

Vävstruktur

– Vävstrukturen är speciell. Man väver in olika töjning beroende på var bältet används, fram eller bak. Bältet ska också samarbeta med airbag och är sedan 80-talet försedd med en försträckare, som vid en kollision tar bort slack och positionerar bältet för att fånga upp den åkandes kropp så tidigt som möjligt, fortsätter Lennart Johansson och avslutar:

– Man kan inte hitta en enda bil i dag som inte har trepunktsbälte. Ingen har kommit fram till något bättre. Du kan tänka dig hur många ingenjörer som suttit och kliat sig i huvudet och velat uppfinna någonting ännu effektivare.

Innovatören. Nils Bohlin föddes i Härnösand 1920 och avled i början av 2000-talet. Han fick flera utmärkelser för sitt trepunktsbälte, bland annat av det tyska patentverket som 1985 utsåg bältet till en av de åtta viktigaste uppfinningarna under 1900-talet.

BILBÄLTET GENOM TIDERNA

1885 – ett patent på ett enkelt bälte beviljas i USA.

1930 – två amerikanska läkare kräver att bälte ska monteras i alla bilar. De får dock inget gehör.

1949 – bilmärket Nash installerar midjebälten som standard.

1951 – en typ av trepunktsbälte patenteras i USA.

1955 – Svenska Vattenfall utvecklar ett eget bälte.

1956 – Ford och Chrysler erbjuder tvåpunktsbälte som extrautrustning.

1956 – Saab monterar trepunktsbälten i ett hundratal fordon.

1958 – Nils Bohlin utvecklar sitt trepunktsbälte.

1959 – Volvo är först i världen med trepunktsbälte som standard.

1967 – I Sverige bestäms det att bilbälte ska finnas i framsätet från och med 1969 års modeller.

1971 – Victoria, Australien, är först i världen med lag om bilbältesanvändning.

1975 – Svensk lag om obligatorisk bältesanvändning i framsätet.

1986 – Alla svenskar över 15 år måste ha bälte i såväl fram- som baksäte.

1988 – Svensk lag om bälte för både barn och vuxna.

1999 – Svenska taxichaufförer och förare av tunga fordon måste ha bälte.

2009 – Det moderna trepunktsbältet firar 50 år.

SÅ SKA BÄLTET SITTA

Det diagonala bandet ska placeras över bröstet, så nära halsen som möjligt. Detta säkrar rätt vinkel på bältet så att det sitter mot de skelettdelar som bäst kan klara den kraft som uppstår vid en kollision, det vill säga axel och bröstben.

Det nedre bandet ska sitta över höftbenet ner mot låren, inte över magen. Om bältet ligger över magen kan det tränga in i buken och orsakar inre blödningar.

Bältet ska dras åt när man har satt det på sig. Ju närmare kroppen det befinner sig desto bättre skyddar det. Bältet hamnar ofta fel om man har det utanpå tjocka kläder och ska ligga slätt och inte vara vridet.–