Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/9

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Missionskyrkan blev familjens paradis

    Vid den lite bortglömda badorten Björboholm vid Mjörns sydvästra strand ligger Blå huset, en före detta missionskyrka som nu blivit bostad. Kyrkans charm är bevarad och att få bo nära naturen är en lyx för familjen Birkhorst.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    I före detta missionskyrkan i Björboholm bakas det bröd denna sommarmorgon i det som en gång var kyrkosalen, men som nu blivit ett kombinerat vardagsrum och kök. Sybille Birkhorst ursäktar sig på mycket lätt tysk brytning att hon inte riktigt vaknat än och nog behöver lite kaffe till det nybakade brödet.

    – När man är från Tyskland klarar man sig inte utan att baka själv, säger hon.

    Det var 2006 som Blå huset i Björboholm blev en bostad för Sybille och Magnus Birkhorst och deras barn. Hon hade nyss flyttat till Sverige och de bodde i en lägenhet i Göteborg, men längtade efter ett hus en bit ut från stan. Inte för långt bort, men gärna i närheten av vatten.

    – Där jag växte upp fanns det bara en flod, och den var giftig och gick inte att bada i, säger Sybille.

    Sybille har alltid varit intresserad av kultur. Därför bestämde hon sig att studera konsthistoria efter en praktisk utbildning i hotellverksamhet. När hon flyttade till Sverige som gravid 35-åring insåg hon att det inte skulle bli så lätt att försörja sig och med hotellutbildningen i bakhuvudet letade paret efter ett hus som också skulle kunna ha en del för uthyrning.

    Björboholm, bortglömd badort från förra seklets början nere vid änden av sjön Mjörn, blev alltså platsen där de hittade ett gammalt hus som passade. Den gamla vaktmästarbostaden var dessutom som gjord för uthyrning. Främst är det tyskar som kommer och bor i vaktmästarbostaden, och framförallt sommartid. Men man har också en barnfamilj från Göteborg som varje år cyklar upp till Björboholm och tillbringar en vecka där. Mer ekologisk semester får man leta efter.

    Det var 1926 som Svenska Missionsförbundet med gemensamma krafter lät bygga kyrkan, på en liten och skuggig tomt på nordsidan av ett stort berg. Ingen tomt som man normalt skulle byggt en grosshandlarvilla på, vilket var den dominerande bebyggelsen i området vid denna tid.

    Men tomten var billig och kyrkan byggdes i typisk villastil, med vissa influenser från 10-talets höga hus med branta takfall. Invändigt fick man en stor sal med högt i tak och ett burspråk ut från det som än i dag är bevarat som ett podium. Och bredvid detta en gjutjärnskamin modell större som gör god tjänst för att värma upp det stora rummet kalla vinterdagar.

    – Jag gillar att hugga ved, och det är ett bra stöd höst och vinter, säger Magnus.

    Det var självklart att bevara takhöjden i det som en gång var kyrkorummet. 

    Magnus Birkhorst har ett musikintresse och manskören i Björboholm repeterar årligen i familjens hem, man har också anordnat filmkvällar och andra kulturella evenemang i hemmet, så på det sättet fungerar fortfarande missionskyrkan som en samlingslokal, trots att den slutade vara kyrka i början av 1980-talet. Men många familjer från Europa har också besökt. Jag frågar Sybille om det inte är jobbigt att ha folk boende hemma hos sig. Hon berättar om familjen från Mitte-området, en tättbefolkad del av Tyskland. Lugnet och utrymmet i Björboholm blev en oas för dem och på ett kanske inte helt okomplicerat sätt valde att bli en del av familjens vardag för en vecka:

    – De kom och öppnade en tunna öl och hade korvar med sig, frun hade en mid-life kris och när Magnus kom hem från jobbet kramade de om honom och berättade att nu skulle vi alla hjälpas åt och ha fest och renovera huset, säger Sybille och skrattar åt minnet.

    – Att jag valde hotellyrket har räddat mitt liv flera gånger, fortsätter hon, sen tycker jag det är roligt att visa fina Sverige.  Det är en fördel att kunna marknadsföra sig på tyska, och jag vet också vad tyskar söker.

    En annan fördel med en uthyrningsdel till huset är att det blir lätt att ha släkt och vänner på besök eftersom de kan rå om sig själva. Sybilles föräldrar kommer ibland på besök, och andra släktingar. En släkting bodde där och hjälpte till att renovera fönster.

    – Underhållet på ett gammalt hus kostar en del, då är det också en fördel att kunna få in lite pengar, men framförallt leder det till många spännande möten och de flesta människor som bor här har mycket värme att bjuda på, men man måste tycka om det, säger Sybille.

    I köket i före detta missionskyrkan är frukosten avklarad och barnen springer ut för att leka med de tillfälliga besökarna, två tyska barn som hyrt en vecka. För barnen innebär besökarna också möjligheter att få nya tillfälliga kompisar, och ibland också träning i nya språk. De är dock redan tvåspråkiga eftersom man pratar både svenska och tyska hemma. Med sina nya kamrater försvinner de vant upp på det branta berget bredvid huset.

    Men inte bara barnen uppskattar gästerna i det blå huset. En av grannarna brukar ibland komma förbi och ta med långväga gäster på en fisketur med sin båt på intilliggande Mjörn, något som uppskattas enormt av de flesta européer som kommer på besök och tycker avsaknaden av människor och den orörda naturen är väldigt exotisk.

    Missionshuset byggdes på 20-talet när Björboholm var en fritidsby som levde upp på sommaren, och fortfarande är sommaren den tid på året som familjen uppskattar mest.

    – Vintern är jobbig, men resten av året är härlig, jag älskar att cykla runt när det är fint väder, och att känna att årstiderna doftar, vi tycker det är en stor lyx med naturupplevelser, säger Sybille.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.