1960 gjordes mer än dubbelt så många resor med kollektivtrafik som med bil i Göteborg. Men redan under andra halvan av 1960-talet körde biltrafiken om. Bilracet har sedan tutat på och bilresorna inom, till och från Göteborg uppskattas ha ökat med cirka 350 procent fram till 2008. När det gäller kollektivtrafiken stiger kurvan bara svagt. I kommunens Miljörapport för 2008 konstateras krasst att resandet med kollektivtrafik ”ligger i princip på samma nivå i dag som i början av 60-talet”.
– Det är den bistra sanningen, säger miljöutredare Svante Sjöstedt, som är ansvarig för rapporten.
Samtidigt konstateras att vägtrafiken är den största källan till luftföroreningar på marknivå. Halterna av kvävedioxid överskrider miljökvalitetsnormen på många platser i centrala Göteborg och detta innebär att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan.
Miljökraven räcker inte
Att bilparken har fått tuffare avgaskrav och blivit ”renare” har hittills inte gett tillräcklig effekt.
– Ökningen av trafiken har till stor del ätit upp den positiva effekten. Men i takt med att fler bilar byts ut och att kraven på fordon och arbetsmaskiner ökar är förhoppningen att det blir bättre.
Samtidigt är det inte troligt att den stadiga biltrafikökningen skulle plana ut – om inte något radikalt sker. Mantrat är förbättrad kollektivtrafik.I april antogs ett kollektivtrafikprogram för hela Göteborgsregionen, kallat K2020. Målsättningen är att öka antalet resor med kollektivtrafiken från 24 procent till 40 procent år 2025. Tanken är att man på detta sätt ska kunna möta befolkningsökningen utan att bilåkandet ökar.
Hur troligt är det att man på 15 år ska lyckas fördubbla antalet resor med kollektivtrafik när det stått ganska still i 50 år?
– Den stora skillnaden är att det nu finns en stark politisk vilja och enighet kring detta, oavsett partifärg, säger Bo Aronsson, planeringschef på Göteborgsregionen (GR), som varit vice ordförande i ledningsgruppen för K2020.
Krävs samordning
Att målet ska nås 2025 är enligt Bo Aronsson ”svårt men inte omöjligt.”
– Får vi västlänken är vi på bra väg. Sedan krävs ytterligare finansiering, satsningarna ryms inte inom de vanliga ramarna.
En annan viktig faktor för att målet ska nås är att alla myndigheter, nämnder och företag börjar dra åt samma håll för att underlätta kollektivt resande och för att styra människor dit. Det handlar exempelvis om var man planerar nybyggnation och hur och var man erbjuder parkering.
– Och vi måste också ha ett enkelt system, ett system som gör att det känns självklart att åka kollektivt.
Är detta en känga till det nya betalsystemet?
– Nja, det kan ju ses som en illustration. Men jag vill inte ge mig in i den debatten.
Torslanda 71,9
Askim 67,6
Älvsborg 66,5
Kärra-Rödbo 66,2
Tuve 58,8
Tynnered 54,6
Backa 47,5
Lärjedalen 41,3
Södra Skärgården 38,9
Härlanda 38,5
Gunnared 36,9
Lundby 36,8
Örgryte 35,9
Högsbo 35,5
Frölunda 34,7
Biskopsgården 34,3
Kortedala 33,5
Majorna 30,2
Linnéstaden 28,6
Centrum 28,0
Bergsjön 26,1
Göteborg i snitt: 39,0
Källa: Göteborgs kommun/SCB Bilpark 2008
* I begreppet familj ingår gifta par, sambopar med gemensamt barn samt ensamstående personer. Sambor utan gemensamt barn räknas som ensamstående och bildar två familjer.
