Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Miljökonsulter på modet

    Om klädkedjorna vill vara med i matchen måste de börja agera. Nu. Det säger Emma Häggström och Amanda Ericsson som hjälper modeföretagen att ta ett större socialt ansvar.
    Kläder och textilier har hamnat i fokus i höstens miljödebatt. Förra söndagen avslöjade SVT:s Agenda att barnarbete är en ingrediens i den bomull från Uzbekistan som H&M:s leverantörer använder.
    Men samtidigt har klädkedjorna fått upp ögonen för miljön och satsar på ekologiska kläder.
    Emma Häggström och Amanda Ericsson har bra tajming.
    - Det finns många miljökonsulter, men ingen som riktar sig enbart mot textilindustrin. Vad vi vet. Vi kan både miljöbiten och är textilingenjörer, säger Emma Häggström.
    Emma och Amanda jobbar som konsulter åt enskilda företag, samtidigt som de håller kursen Det ansvarsfulla modeföretaget på Textilhögskolan. Deltagarna jobbar i modebranschen på till exempel H&M, Hemtex och Ellos. I kursen lär de ut praktiska redskap för hur modeföretag kan arbeta med miljö och sociala förhållanden direkt i sin verksamhet.
    Hur gör man för att sätta upp en miljöpolicy? Vad ska man välja för material i kläderna? Hur kontrollerar man leverantörer?
    Den sista frågan har blivit brännande het den senaste veckan. Men att kontrollera plagget från bomullsbuske till färdig tröja är svårt.
    - Vi har inga superlösningar. Det är jättesvårt att kontrollera leverantörer. Men vi tipsar till exempel om lokala organisationer på plats som företagen kan samarbeta med.
    Klädbranschen har genomgått en kraftig prispress de senaste åren. I dag är det lätt att hitta en fin festklänning för 300 kronor, eller en enkel topp under hundralappen.
    - Kläder har blivit billigare och billigare. Nu ska en klädfabrik i Kina plötsligt ta hänsyn till etiska aspekter, men ändå leverera till samma låga pris. Det är en svår nöt att knäcka, säger Amanda Ericsson.
    Fram till 70-talet, innan tekokrisen satte punkt för storskalig textilproduktion i Sverige, kunde vi på nära håll se problemen med miljöförstöring och en hård arbetsmiljö. Men sedan massproduktionen flyttat till låglöneländer, syns inte problemen på samma sätt för de svenska konsumenterna. Ett nyhetsinslag är lätt att tänka bort.
    Men klädbranschen måste tänka om, säger Amanda och Emma. Gå ifrån kedjemodet som bygger på ständig förnyelse och istället satsa på kvalité. Stärka varumärket genom att bättre kommunicera hur kläderna tillverkas.
    - Det finns inte hur mycket energiresurser som helst. Redan i dag är energiförsörjningen ett problem i Kina, med ransonering som följd.
    Designern är viktig.
    - 80 procent av en produkts miljöpåverkan kan bestämmas vid designstadiet, säger Amanda Ericsson.
    Det handlar om färg- och materialval och att redan från början tänka på transporter och marknadsföring.
    Amanda Ericsson och Emma Häggström gick ut Textilhögskolan i våras. Då hade redan tankarna på ett konsultföretag tagit form. Amanda hade just kommit hem från Hong Kong, där hon studerat och arbetat på ett klädföretag med produktion i Kina.
    - Jag fick se både bra och dåliga produktionsförhållanden. Och så blev jag medveten om vilken oerhörd mängd av kläder som produceras.
    Emma Häggström har varit aktiv i organisationen Rena Kläder och funderade redan under utbildningen på hur man kan förändra klädproduktionen inifrån.
    Modeföretagen måste tänka i helt nya banor. Amanda och Emma tror att Second hand kommer att bli betydligt större framöver.
    - Polarn och Pyret och Gudrun Sjödén har redan Second hand-marknader på sina webbplatser. Jag tror att vi kommer låna och hyra kläder i större utsträckning i framtiden.
    Nästa helg anordnar Emma och Amanda, i samarbete med Världskulturmuséet något som kallas clothing swop. Byta kläder.
    Den där kavajen som hänger längst in i garderoben och som sällan får se dagsljus lämnas in i utbyte mot en biljett som i sin tur kan bytas mot ett annat plagg. Kanske en klänning.
    - Swopping är stort i USA och i Storbritannien, men har inte alls kommit till Sverige.
    I början av 90-talet trängdes bylsiga, naturfärgade ekotröjor på galgarna, men försvann snart. Finns det risk att samma sak händer igen?
    - Jag tror inte det. Då var kläderna beige och marknadsfördes som miljövänliga, medan de "vanliga" kläderna var färgglada och roligare. I dag behöver du inte nödvändigtvis se på ett plagg att det är miljövänligt. Den här gången handlar det förhoppningsvis om mer djupgående förändringar.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.