Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Sixten Söderberg visar en säck med nätrester. Dessa kommer att skickas till ett företag i Småland som gör granulat av dem.

Miljöanpassat fiske på frammarsch

Bohuslän De utvecklar miljövänliga fiskeredskap. Och samlar in gamla nät för återvinning. En liten förening i Smögen ligger i framkant på området hållbart fiske.

Det har stormat kring det svenska räkfisket sedan sedan WWF rödlistade nordsjöräkan för två månader sedan. Men det finns ljusglimtar.

I en lagerlokal, ett stenkast från Smögenbryggan, pågår en febril verksamhet för att skapa ett hållbart fiske. Här arbetar de anställda på Fiskareföreningen Norden med att utveckla selektiva fiskeredskap, det vill säga redskap som redan i havet ska skilja fångst från bifångst och bara plocka upp den typ av fisk och skaldjur som planerats.

– Vi arbetar för att få ett renare hav och för att säkra bestånden. Vi lever av havet och vill lämna något bra efter oss. De problem som finns med fisket i dag löser man inte med tvång och övervakning utan med rätt utveckling, säger föreningens ordförande Sixten Söderberg.

Här lagas och tillverkas trålar och andra fiskeredskap. Mitt i lokalen hänger en lång kräfttrål som har ett galler i sig, en så kallad rist. Gallret har tätare spjäll nedtill än upptill och tillsammans med hålrum på rätt ställen i nätet gör det att trålen ska släppa ut både fisk och för små kräftor.

Den är ännu på teststadiet men det är bråttom att utveckla olika typer av redskap. Vid årsskiftet 2015 börjar nämligen EU:s regler om utkastförbud successivt att införas. Det innebär att ingenting kommer att få slängas överbord. Inom några år ska all fångst tas iland, rapporteras och avräknas från kvoten.

Företaget är också det enda i Sverige som samlar in gamla uttjänta fiskenät och sedan skickar dessa till återvinning. Mottagaren är ett företag i Småland som omvandlar dem till granulat. Något som föreningen har fått bidrag från länsstyrelsen för, men inte tjänar några pengar på.

– Vi vill visa att det är möjligt. Vi kan inte bara sitta och vänta. Vi hoppas att fler företag kan haka på och vidareutveckla konceptet, säger Sixten Söderberg.

Förlorade nät och fiskeredskap som skräpar i havet är ett miljöproblem som uppmärksammas allt mer. Förutom att de blir dödsfällor för marina däggdjur, fåglar och fiskar består näten av svårnedbrytbara konstfibermaterial. Johanna Eriksson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, arbetar mycket med frågan.

– Företaget bidrar med att skapa ett incitament att lämna kasserad fiskeutrustning till någon som tar hand om den. Det ger också plasten ett högre värde när den kan återvinnas, säger Johanna Eriksson.

Bengt Kåmark, utredare vid Havs- och vattenmyndighetens enhet för fiskereglering, tycker också att verksamheten är bra.

– Visst finns det andra trålbinderier längs våra kuster. Men här har man ett brett miljötänk i sin affärsidé. De är ett föredöme, säger han.

Mest läst