Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Per Wahlberg

Mikrovågsugnar - test

Konsumenttest 2010. 23 graders temperaturskillnad i en upptinad maträtt. Det är inte bara oacceptabelt, det ger även bakterierna fritt utrymme.

Ett nytt test av sju enkla mikrovågsugnar avslöjar stora brister i några modeller.

Första tuggan smakar bra. Andra tuggan är iskall eller skållhet. En obehaglig smaksensation som säkert de flesta som värmt sin lunch i mikrovågsugn upplevt.

På GP:s uppdrag har Testfakta låtit brittiska laboratoriet Intertek testa sju enkla modeller av mikrovågsugnar, utan funktioner som grill och varmluft.

Interteks metoder för testning är delvis standardiserade, delvis utformade av University of Bristol och Intertek. Den här gången designades testet för att efterlikna verkligt användande och är indelat i tre moment: upptining, uppvärmning och användarvänlighet.

Total testvinnare blev Whirlpool, som presterade bra i samtliga moment. Den var bland annat överlägset snabbast på att tina upp 500 gram djupfryst köttfärs. Det tog bara två minuter och 50 sekunder, nära tio minuter snabbare än testets sämsta mikrovågsugn, Kenwood.

- Whirlpool designar sina egna program och deras mikrovågsugnar har alltid varit bra på upptining. Manuella mikrovågsugnar är alltid långsammare än de automatiserade, eftersom tekniken i ugnarna är mer anpassad till automatiska funktioner, säger Caroline Blenkhorn, chefstekniker på Intertek.

Temperaturskillnaden i den upptinade köttfärsen från Kenwoods mikrovågsugn var hela 23 grader, vilket enligt Caroline Blenkhorn är oacceptabelt.

- Det betyder att delar av köttfärsen hettas upp till över 20 grader, vilket inte är bra ur bakterieperspektiv. Bakterier frodas runt den temperaturen. Tillagar man köttfärsen direkt efteråt så är det ingen fara, men man ska nog inte vänta för länge, säger Caroline Blenkhorn.

För att avgöra hur bra mikrovågsugnarna värmer mat använde sig Intertek av två olika produkter: 350 gram av en kyld substans som liknar potatismos, och en portion färdiglagad lasagne på 400 gram.

Potatismoset värmdes upp från tre grader till en medeltemperatur på 70 grader. Därefter mättes temperaturjämnheten. Bäst resultat i momentet uppnådde Electrolux och Samsung med en temperaturskillnad på runt 37 grader. De sämsta ugnarna låg mellan 45 och 48 grader.

- Det är ett dåligt resultat. Delar av maten kommer att vara kall. Det är därför tillverkarna rekommenderar att man stannar programmet mitt i och rör om. Men det är ju bra om man kan slippa det. Vissa ugnar värmer helt enkelt jämnare, och det beror på designen – hur mikrovågorna fördelas i ugnen.

Samsung var tillsammans med Menuett sämst på att värma upp den färdiglagade lasagnen. Temperaturskillnaden mellan det varmaste och kallaste området uppmättes till cirka 35 grader. Minst temperaturskillnad hade OBH Nordica, där det bara skiljde 17 grader.

Plottriga displayer, svårt att ställa in tiden och att se genom glaset i luckan. Enligt Intertek finns det även en hel del tveksamma funktioner och designbrister på de testade mikrovågsugnarna.

- Kenwood och OBH Nordica har ett konstigt upplägg. När du valt effekt får du först bekräfta valet och sedan trycka start. Om du inte bekräftar, och försöker ställa in tiden ändå, ändras wattalet. Dessutom måste du öppna dörren eller dra ner tidsreglaget till noll för att avbryta programmet. Man vänjer sig så klart, men det är irriterande, säger Caroline Blenkhorn

Bästa användarvänlighet hade enligt Intertek Whirlpool, vars dåliga egenskaper var mycket få.

Alla tester gjordes i tre testomgångar på varje mikrovågsugn.

I uppvärmningstestet värmdes två produkter, en potatismosliknande substans (350 g) och en färdiglagad lasagne (400g). Potatismoset värmdes från 0-70 grader och medeltemperaturen mättes i 39 olika punkter efter en minuts vila. Lasagnen lagades enligt instruktionen på förpackningen (800 watt i 6 minuter) och sedan mättes medeltemperaturen i 39 olika punkter efter två minuters vila.

I upptiningstestet tinades 500 gram fryst köttfärs, från -20 till en medeltemperatur på 0 grader. Temperaturen mättes i 14 olika punkter efter fem minuters vila.

Myt: "Näringen försvinner om du värmer maten i mikron".

Kommentar: Det beror på hur maten värms. Enligt en gammal japansk studie försvinner vitamin B12 av mycket hög värme och långa koktider, men det gäller inte vid normal tillagning, menar svenska Livsmedelsverket. Vattenlösliga B- och C-vitaminer försvinner ut i vattnet när grönsaker kokas, men det händer även vid tillagning på spisen. I mikron behövs mindre vatten vilket gör den mer skonsam mot maten än kokning på spisen, enligt nutritionisten Irene Mattisson på Livsmedelsverket.

Myt: "Mikron orsakar cancer"

Kommentar: Ryktet kommer från en felaktig schweizisk studie. Studien har vederlagts många gånger, men dyker ändå upp med jämna mellanrum. Det som händer i mikrovågsugnen är helt enkelt att vattnet i maten kokas, inget annat.

Myt: "Mikron förgiftar bröstmjölk"

Kommentar: Livsmedelsverket avråder från att värma bröstmjölk i mikron eftersom mjölken riskerar att punktvis uppnå för höga temperaturer, vilket kan skada immunoglobinet som är viktigt för barnets immunsystem. Det kan hända på spisen också, men det är svårare att ha koll på temperaturen i en mikro.

Myt: "Mikron förstör proteiner"

Kommentar: Proteiner förändras i samband med matlagning i mikron, men de förstörs inte. Precis som när man reder en sås eller hårdkokar ett ägg kan proteinerna ändra form och till exempel göra så att maten "tjocknar". Det gäller matlagning på spis och i ugn, såväl som i mikron. Proteinerna bryts ner först i våra tarmar, enligt nutritionisten Irene Mattisson.

Källa: Livsmedelsverket.

I en mikrovågsugn lagas maten genom elektromagnetisk strålning. Mikrovågorna värmer huvudsakligen vattnet i maten, vilken därför inte får färg som vid stekning eller grillning. Ugnen förblir i stort sett kall, liksom många typer av kärl av plast, glas och porslin.

Mikrovågsugnen uppfanns på 1940-talet men kom i allmän användning i hushållen i början av 1970-talet. Från ca 1991 har mer än vartannat svenskt hushåll mikrovågsugn.

Källa: Nationalencyklopedien

Mest läst