Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1

Mikael kan förlora sin personliga assistent

I 25 år har han kämpat för att kunna klara sig själv – och blivit för bra på det. Nu riskerar Mikael Andersson att bli av med sin personliga assistent när Försäkringskassan säger stopp.

Författaren och föreläsaren Mikael Andersson flyttar sig smidigt från sin eldrivna rullstol till en fåtölj, sätter sig till rätta och böjer sig fram över bordet där han dricker varm choklad med ett sugrör. Han är född utan armar och ben och sedan 1994 har han haft rätt till assistansersättning från Försäkringskassan för att få hjälp i vardagen. I hemmet har Mikaels fru varit anställd som assistent medan han haft andra assistenter utanför hemmet.

Det kan det vara slut på nu. Försäkringskassan har ändrat sig och Mikaels personliga assistenter riskerar att tas bort.

– Det kom som en chock. Jag har uppfyllt kraven men felet jag gjort är att jag kämpat för att lära mig klara mig själv i det allra mest intima. Jag har kämpat många år att för att kunna gå på toaletten själv, nu riskerar jag att få neddragningar på grund av det, säger han.

Mikael Andersson har behövt hjälp med sina grundläggande behov, som till exempel att klä på sig, att duscha och raka sig och att äta, mer än 20 timmar per vecka. Försäkringskassan kontrollerar vartannat år om hjälpbehovet har förändrats, om det fortfarande är minst 20 timmar i veckan. Vid Mikaels senaste omprövning i maj i år fick han beskedet att han inte längre har rätt till assistansersättning, trots att han lever sitt liv som han alltid gjort.

Det som däremot ändrats är att ett antal domar lett till en ny rättspraxis hos Försäkringskassan om vad som ingår i grundläggande behov. Tidigare räknades också matlagning och att skära upp och ställa fram mat in, det gör det inte längre. Trots att Mikael Andersson klarar av att gå på toaletten själv behöver han fortfarande hjälp att laga mat och duka bordet. Det räcker inte.

– Jag har lärt mig fel saker och där försvann mina assistanstimmar, säger han.

Nu kommer kommunen i stället att finansiera Mikael Anderssons assistans. Det betyder att det måste göras en ny prövning av hans behov.

– Hos kommunen kommer nya människor att göra nya bedömningar och det finns en risk att jag inte får den ersättning jag hoppas på. I värsta fall kan min fru inte fortsätta vara assistent utan måste söka annat arbete och jag kan inte fortsätta driva mitt företag. Jag har fyra barn varav en treårig dotter och en nioårig son. Jag kan inte fixa frukost till barnen. Nioåringen kan inte ansvara för att göra frukost till sin pappa och syster. Och jag kan inte göra något om treåringen sätter i halsen. Det är en stor oro, att allt jag byggt upp ska ryckas undan.

Han betonar att han inte tycker att Försäkringskassans handläggare gjort något fel.

– Försäkringskassan och tjänstemännen är gisslan i systemet. Det är frustrerande, konsekvensen av min vilja att klara mig själv är att jag blir straffad med att kastas ut ur systemet.

Mikael Andersson känner till andra som befunnit sig i samma sits som honom. För vissa har det gått bra när kommunen tagit över, i vissa fall har det blivit sämre. Det är en problematik som handikapporganisationen DHR, känner igen.

– Det är inte säkert att kommunen gör samma uträkning som Försäkringskassan. De kan komma fram till andra timmar och har man otur kan det ligga under det man haft, säger Wenche Willumsen, ansvarig för assistansfrågor på handikapporganisationen DHR.

Hon blir inte förvånad när hon hör om Mikael Anderssons fall.

– Det här är inget ovanligt. Vi får signaler om att människor förlorar sin assistansersättning. Det har varit så ett tag nu och delvis beror det på hårdare praxis i bedömningar.

Försäkringskassan håller inte med om att det är fler som blir av med sin assistansersättning nu.

– De senaste tre åren är det en större andel som har oförändrad ersättning eller får den ökad än de som får nej eller nerdraget, säger Susanne Moverare, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Enligt henne behöver det inte vara negativt att en person inte längre får assistansersättning från Försäkringskassan.

– Det är jättepositivt att lära sig klara sig själv och de som behöver stöd ska få det utifrån sitt behov av hjälp. Ytterst är det kommunen som har ansvaret. Den har olika typer av stöd och kan göra bedömningen att en annan typ av stöd är mer lämpligt.

När Mikael Andersson fick omprövningsbeskedet från Försäkringskassan lade han ut en bild på det och skrev om det på sin Facebooksida. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Inlägget har fått hundratals kommentarer, många av dem igenkännande, och har snabbt spridits vidare i sociala medier. Mikael hoppas på att det ska bli en större debatt kring assistansersättningen. Han menar att den i grunden är bra men att det finns mycket att förbättra.

– Jag önskar att man i reglerna kring assistans kunde skifta fokus från en detaljgranskning av vad du inte kan. Nu plockar man ut små, enskilda hjälpbehov och pusslar ihop det till ett svar på vilken hjälp du behöver. Det går inte att överföra till verkligheten.

Personlig assistans

Personlig assistans för de grundläggande behoven innebär hjälp med att tvätta och klä sig, äta mat, kommunicera utåt, eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionsnedsättningen. En person med funktionsnedsättning som behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven kan få assistansersättning.

Det är kommunerna som ytterst ansvarar för att den som behöver det får personlig assistans. Uppgår en persons behov av assistans för de grundläggande behoven till mer än 20 timmar i veckan träder Försäkringskassan in och står för kostnaden.

Källa: Försäkringskassan

Bild - 2
Mest läst