Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Metanol kan lätt ersätta utebliven rysk olja

Debatt Vår dåliga förmåga att i industriell skala använda befintligt miljötekniskt kunnande är en större fara än att bli utan rysk olja. Men det finns ett undantag. Metanolprojekten Effship och Spireth i Göteborg, skriver Per Fagerlund ScandiNaos.

Utan rysk olja och gas riskeras för en svältsituation i Sverige skriver Anders Hartman och Sven Lindgren på GP Debatt (9/8) och efterlyser mera forskning för sökandet efter inhemska förnybara drivmedel för jordbruk och transporter.

Utebliven ryssolja kan, i det korta perspektivet, skapa en ekonomiskt besvärlig situation men är knappast farlig för vår försörjning.

Farligt för en långsiktig försörjning är däremot vår dåliga förmåga att i industriell skala använda befintligt miljötekniskt kunnande.

I det långa perspektivet krävs, enligt Bruntland, år 2030 45 procent mer energi och 50 procent mer mat än i dag samtidigt som EU satt som bindande mål att 27 procent skall vara förnybart bränsle och växthusgaserna skall vara 40 procent lägre. År 2050 är EU:s mål för sänkning av växthusgaserna 80 procent.

En färdplan behövs

Rektorn Lisa Sennerby Forsse skall på Regeringens uppdrag till november 2015 utarbeta en färdplan för hur detta skall ske samt föreslå etappmål.

Uppgiften är omfattande men goda förlagor finns. En sådan är ECF:s Roadmap for Low Carbon Economy 2010. Rapporten säger att för att nå 80 procents minskning av växthusgaserna krävs ”inget mindre än en omställning av energisystem både vad gäller sättet att använda energin och hur den framställs”. Målen för 2050 kommer att vara svåra att nå ”om inte en seriös omställning startar inom de närmaste fem åren” och ”80 procent kräver tillgång till näst intill koldioxidneutral energi. Teknik för detta finns men väntar på att utvecklas och introduceras industriellt”.

Metanol ett framtida bränsle

En annan mera konkret färdplan beskrevs av nobelpristagaren i kemi 1994, George Olah vid KVA:s symposium 2009 Energy 2050. Olah föreslår metanol som det framtida bränslet. Metanol framställs av naturgas, biomaterial exempelvis skogsavfall etcetera och av koldioxid och väte. Koldioxid är då en recirkulerad råvara och inte en problemfylld restprodukt. Teknik för detta finns industriellt och på prototypnivå. Carbon Recycling International på Island framställer metanol av geotermiskt producerad el och infångad koldioxid.

En Göteborgsk marin färdplan har också satts igång. I december 2009 startades Göteborgsprojektet Effship med målsättningen att söka och utvärdera tekniker för energieffektiva och långsiktigt uthålliga sjötransporter.

Projektet identifierade i slutrapporten 2013 metanol som det bränsle som, med god ekonomi, bäst kan uppfylla kraven på lågsvavliga avgaser med låga kvävehalter i det korta perspektivet och möjliggöra 80 procents minskning av växthusgaser i det långa perspektivet.

På basis av Effship beslöt Stena att, i industriell skala, testa metanoltekniken ombord i Stena Scanrail (projekt Spireth). Resultaten från Spireth fick Stena att, tillsammans med Wärtsilä, besluta om konvertering av Stena Germanica till metanoldrift och Methanex att beställa sju stycken 50 000 tdw produkttankers för metanoltransport där huvudmotorerna skall ha metanol som huvudbränsle.

Nästa naturliga steg att ta

Prismässigt är metanol i nivå med HFO (heavy fuel oil) men åtskilligt billigare än den ultralågsvavliga diesel av Euro V kvalitet som används till lands och av bland annat landsvägsfärjor, skärgårdsbåtar och även av flodtrafikfartyg på de europeiska inre vattenvägarna. Dessa fartyg har alltså goda ekonomiska skäl att byta till metanol. I Europa finns kanske 40 000 fartyg av nämnda typer – ofta med flermotorarrangemang.

Fartygen har motorer på 250 kW till 1500 kW. De mindre är vad som ofta finns i entreprenadmaskiner, jordbruksmaskiner och större lastbilar vilka då kan dra nytta av den industrialisering som sker på den marina sidan.

I utredningsdirektiven 2014:53 skriver regeringen: ”Sverige kan genom åtgärder såväl nationellt som internationellt gå i framkant för den omställning som är nödvändigt globalt.”

För de stora fartygen är de första stegen tagna. Redan 2015 kommer svenska fartyg att i full industriell skala demonstrera de tekniska, ekonomiska och miljömässiga kvaliteterna hos metanol. För de mindre fartygen skulle motsvarande lätt kunna skapas.

Helsvensk lösning möjlig

Antag att regeringen ger Färjerederiet direktiv att konvertera sina drygt femtio färjor till metanoldrift. Volvo, Scania eller någon oberoende utvecklar ombyggnadspaket. Metanolen tillverkas av skogsavfall i den utbyggda fabriken i Piteå eller varför inte blåsa liv i Örnsköldsvik-projektet.

Lunds tekniska högskola får en utsökt bas för sin forskning för kraftigt förbättrade verkningsgrader för metanolmotorer.

Resultat: helsvensk, helgrön motorteknik med helsvenskt framställt koldioxidneutralt bränsle av svenska råvaror och lägre bränslekostnader för Färjerederiet. Förutom svenska arbetstillfällen skapas en exportprodukt till övriga Europa. Och allt kan vara färdigt och klart till 2020. Det som fattas är ett beslut.

Per Fagerlund

naval architect

ScandiNaos

Bild - 2
Mest läst