Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 9

Bild: Bild: Navesh Chitrakar

Mens-tabun i vägen för undervisning

Världen Miljarder människor menstruerar. Ändå leder normer, tabun och okunskap kring mens till restriktioner och hälsoproblem för flickor och kvinnor världen över.

I ett enkelt skjul, med en ingång så liten som ett mindre fönster, sitter 14-åriga Uttara Saud ihopkrupen. Det är här hon ska sova inatt, hennes status är just nu lägre än djurens. Det beror på att hon har mens.

Uttara Saud bor i en by i västra Nepal där kvinnor hålls avskilda under menstruationen. De får inte arbeta eller gå till skolan och ingen får vidröra vare sig dem eller maten de äter. Traditionen kallas chaupadi.

I en annan by i närheten, Ridikot i Achhamregionen, bor Ishwora Bhuloch hennes man Yagraj Bhul. Deras 15-åriga dotter Sarmila dog när hon praktiserade chaupadi och tvingades sova i avskildhet utanför hemmet. Andra flickor i landet har våldtagits eller attackerats av djur.

Chaupadi förbjöds i Nepal 2005, men ännu praktiseras traditionen i delar av landet som ligger avlägset till både geografiskt och lagstiftningsmässigt. I bergsområdena i väster drabbas varannan kvinna av behandlingen. Föreställningar om att kvinnor är orena när de har mens finns i olika delar av världen och kopplas ibland till religion, ibland till kultur eller mångåriga traditioner. Gemensamt är att de leder till att personer som har mens begränsas på olika sätt.

I västvärlden fokuserar många av dem som arbetar med frågan på att bryta tystnaden kring mens, att våga prata mer öppet och avliva myter, som att menstrierande kvinnor med sin närvaro skulle göra livsmedel dåliga. Mensen nämns sällan på ett naturligt sätt i populärkulturen och i reklam för mensskydd betonas vikten av att dölja mensen och vara "fräsch".

I utvecklingsländer är fokus ofta att först åtgärda mer grundläggande behov, som rätten till fungerande mensskydd. FN:s utvecklingsprogram UNDP har slagit fast att flickor i många delar av världen stannar hemma från skolan när de har mens, med resultatet att de går miste om en femtedel av sin undervisning och halkar efter pojkarna. Att förbättra sanitära förhållanden är därför ett viktigt medel för att nå FN:s millenniemål om alla barns rätt till utbildning.

En av dem som stannat hemma under mensen är femtonåriga Annet Shilaho i Kenya:

"Första dagen jag hade mens använde jag trasor eftersom min pappa inte hade råd att köpa bindor. Ingen hade råd att köpa det åt mig eftersom min mamma är död. Jag skämdes över mig själv. Jag stannade hemma eftersom jag inte trodde att det var normalt att blöda", skriver hon.

FN beskriver menstruationsrelaterade problem som den vanligaste orsaken till skolavhopp i afrikanska länder och i Indien visar en studie att nästan en fjärdedel av flickorna hoppar av skolan när de når puberteten och får sin första menstruation.

– Många vet inte vad som händer med deras kroppar. De tror inte att det är normalt att få mens och en del blir rädda och tror att de blivit sjuka, säger Eva Brandt.

Hon arbetar på den sociala verksamheten Ruby Cup i Berlin som tillverkar menskoppar. För varje såld menskopp i industriländerna skänker organisationen en till en skolflicka i Kenya. Annet Shilaho är en av dem som fått en menskopp och som nu går till skolan igen, hela månaden.

En rapport från Wash united, en NGO som arbetar för att minska globala sanitetsproblem, visar att varannan flicka i Iran och tio procent av alla indiska flickor tror att mens är en sjukdom.

– Det är dessutom vanligt att flickorna är rädda för att läcka under mensen och använder lera, strumpor, tidningspapper eller vad som helst för att skydda sig. Det leder ofta till svåra infektioner, säger Eva Brandt.

Detta är också vanligt i textilfabrikerna i Bangladesh och andra asiatiska länder där det saknas tillgång till rent vatten och där arbetarna inte får ta raster.

Samtidigt som bristen på sanitetsprodukter är stor på många håll i världen skapar massproduktionen av engångsprodukter problem på andra håll. Bara i Sverige slänger vi omkring 530 miljoner mensskydd varje år och i USA är den siffran 12 miljarder. Trots att det finns alternativ som är mer kostnadseffektiva och miljövänliga, som menskoppar som skulle kunna minska avfallshögarna med tusentals ton, känner många inte till dem.

– Att upprätthålla engångsskydden som norm ligger i tillverkarnas intresse eftersom lönsamheten är sämre för produkter som kan återanvändas, säger Eva Brandt.

Yagraj Bhul i Nepal, vars dotter Sarmila dog när hon praktiserade chaupadi, säger att dottern var en välmående flicka som var duktig i skolan. Han vet inte vad hon dog av, det gjordes ingen obduktion eftersom det inte fanns någon läkare i byn. Men efter händelsen praktiserar varken Yagrajs fru eller någon av deras andra sex döttrar traditionen. Också flera av byns äldre har tänkt om:

– Jag älskade henne mycket och nu är hon borta. Sarmila har lärt oss att chaupadi inte är en bra tradition, säger hennes mormor.


FAKTA: MENSTABUN I VÄRLDEN

Menstabun är alla sociala normer, tabun och föreställningar som rör menstruation. I vissa samhällen uppfattas menstruation som något pinsamt som måste döljas och tystas ner, i andra ses menstruerande kvinnor som orena och åläggs restriktioner. Det finns också kulturer där menstruerande kvinnor betraktas som heliga.

Gamla testamentet, liksom många andra religiösa skrifter, beskriver att även föremål som kvinnorna rör vid när de har mens blir orena. Ända in på 1900-talet portades menstruerande kvinnor från engelska viktorianska trädgårdar eftersom man trodde att menstruationen skulle döda växtligheten. I Frankrike förekommer det att kvinnor med mens portas från vinkällare för att inte göra vinet surt, medan det i Spanien funnits föreställningar om att kvinnor riskerar att orsaka plötslig spädbarnsdöd om de håller i små barn under mensen.

I vissa delar av världen får kvinnor inte ha kontakt med andra under menstruationen.

MENSSKYDDSINDUSTRIN

52 procent av världens kvinnor är i reproduktiv ålder och majoriteten av dem har mens varje månad. De flesta saknar tillgång till rena och säkra mensskydd.

De tre största producenterna av mensskydd i världen – Procter & Gamble, Johnson & Johnson och Kimberly-Clark – är amerikanska företag.

Nummer fyra är det svenska företaget SCA som bland annat står bakom varumärket Libresse.

52 procent av världens kvinnor är i reproduktiv ålder och majoriteten av dem har mens varje månad. De flesta saknar tillgång till rena och säkra mensskydd.

De tre största producenterna av mensskydd i världen – Procter & Gamble, Johnson & Johnson och Kimberly-Clark – är amerikanska företag.

Nummer fyra är det svenska företaget SCA som bland annat står bakom varumärket Libresse.

Menstabun är alla sociala normer, tabun och föreställningar som rör menstruation. I vissa samhällen uppfattas menstruation som något pinsamt som måste döljas och tystas ner, i andra ses menstruerande kvinnor som orena och åläggs restriktioner. Det finns också kulturer där menstruerande kvinnor betraktas som heliga.

Gamla testamentet, liksom många andra religiösa skrifter, beskriver att även föremål som kvinnorna rör vid när de har mens blir orena. Ända in på 1900-talet portades menstruerande kvinnor från engelska viktorianska trädgårdar eftersom man trodde att menstruationen skulle döda växtligheten. I Frankrike förekommer det att kvinnor med mens portas från vinkällare för att inte göra vinet surt, medan det i Spanien funnits föreställningar om att kvinnor riskerar att orsaka plötslig spädbarnsdöd om de håller i små barn under mensen.

I vissa delar av världen får kvinnor inte ha kontakt med andra under menstruationen.

Mest läst