Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 2
Henrik Zetterberg och Fredrik Bäckhed är två av Göteborgs mest framgångsrika medicinforskare.

Med sikte på framtidens medicin

Den vita rocken fladdrar när Henrik Zetterberg gestikulerar och entusiastiskt berättar att han samma dag fått pris. Wallenberg Academy Fellows är den enskilt största privata satsningen på unga forskare i Sverige och kommer att ge den 40-årige professorn i neurokemi mer än tio miljoner kronor under fem år.

– Fantastiskt roligt. Det känns görkul och är ett erkännande av vad vi gör. Tack vare de här pengarna kan vi satsa på något som vi gärna velat, men inte kunnat av ekonomiska skäl.

Henrik Zetterberg har en ovanligt stor forskargrupp. Tillsammans med omkring 55 personer – en del på heltid och andra på deltid – brinner han för att hitta svaret på frågan varför äldre personer drabbas av demens. Med ökad kunskap om hur placken i hjärnan åldras och härsknar är målet att få fram nya läkemedel som bromsar sjukdomen.

När vi ses har Henrik Zetterberg tillfälligt lämnat sin hemmaplan, institutionen för neurovetenskap och fysiologi. En trappa upp i samma hus, som ligger direkt i anslutning till den höga vårdbyggnaden på Sahlgrenska, finns Wallenberg-laboratoriet där 130 forskare studerar hur olika typer av störningar i ämnesomsättningen leder till hjärtkärlsjukdom.

Här jobbar Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och föreståndare för Wallenberg-laboratoriet. Det som förenar de båda forskarna är – förutom att de är födda samma år – att deras forskning syftar till att förebygga stora folksjukdomar.

– Jag och mina kollegor fokuserar på att undersöka hur tarmfloran bidrar till fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Vi gör det genom att kombinera kliniska studier med experimentella studier i möss.

Enligt universitetets tidning GU-journalen är Fredrik Bäckhed den forskningsledare vid Sahlgrenska akademin som de senaste fem åren dragit in mest pengar, 105,5 miljoner kronor. Hans egen förklaring är att fältet är hett och starkt växande – och att de upptäckter om tarmfloran som gjorts i Göteborg väckt enorm uppmärksamhet.

– Vår första vetenskapliga artikel har blivit citerad nära tusen gånger nu. Det är stort i forskarvärlden och det är nästan ofattbart att samma text först blev avvisad av Nature för att ingen på tidskriften trodde på våra fynd, säger Fredrik Bäckhed.

Motstånd och misstro från forskarsamhället utmärker ofta banbrytande upptäckter. Ett exempel är att det tog över tio år innan sambandet mellan magsår och bakterier accepterades och till sist gav två australiska forskare Nobelpris i medicin. Dessförinnan trodde alla att magsår var en stressjukdom.

– Paradigmskiften är oerhört svåra att förutse. Nästan alltid handlar det om en upptäckt på grundforskningsnivå som sedan förädlas och vidareutvecklas. För att ett universitet ska bli riktigt framstående krävs därför att man satsar på spjutspetsar, säger Henrik Zetterberg.

Sahlgrenska akademin har de senaste åren haft svårt att hävda sig i konkurrensen med andra, både svenska och utländska, universitet. För närvarande ligger man på plats 59 på rankingskalan över världens medicinska forskningscentrum. Främst i Sverige är Karolinska institutet i Stockholm på elfte plats.

Vad krävs för att klättra i rankingen?

– Jag tror att ledningen för Sahlgrenska akademin tydligare måste identifiera vilka områden man vill satsa på. Statliga anslag går ofta till grupper av framstående forskare inom ett specifikt fält och det har andra universitet varit bättre på, säger Henrik Zetterberg.

– Det kan vara gulligt att vara lite bra på allt, men strategin att betona bredd på bekostnad av spjutspetsar lockar definitivt inte hit de som är världsledande, tillägger Fredrik Bäckhed.

Han beskriver hur medicinforskningen i Göteborg länge har utmärks av internrekrytering och att man alltför sällan har hämtat nya toppkrafter utifrån. Resultatet har blivit att många forskare tenderar att tänka precis som sin handledare. Då händer inte så mycket nytt, konstaterar han.

Henrik Zetterberg tror för sin del på ökad internationalisering och efterlyser en satsning på att attrahera duktiga unga forskare. Själv var han ett år vid Harvard University i Boston, medan Fredrik Bäckhed har forskat vid Washington University i St Louis.

– Vi har båda stor nytta av att ha varit i USA. Framförallt förstår vi hur viktigt det är med människor från skilda vetenskapliga miljöer. Och det handlar inte bara om att bidra med olika kunskaper utan om att annorlunda synsätt möts, säger Henrik Zetterberg.

De båda professorerna tycker att Sahlgrenska akademin hamnat i en nedåtgående spiral. Bristen på spetsforskare leder till få publicerade artiklar, sämre placering på rankinglistor, mindre forskningsanslag, svårare rekryteringsläge och färre medicinska upptäckter. I vardagen kan det handla om att man talar fel språk.

– I Stockholm är det kors i taket om forskare pratar svenska, här är det precis tvärtom. Jag är övertygad om att språket i sig betyder mycket för att skapa en internationell miljö, säger Fredrik Bäckhed och berättar att han infört engelska som arbetsspråk i sin forskargrupp med 25 personer av elva olika nationaliteter.

Eric Hanse, prodekanus vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, håller med om mycket av kritiken men betonar att bredden på forskningen inte är något man kan tumma på. Den behövs för att klara att ha en forskningsanknuten utbildning, säger han.

– Men visst är det ett dilemma. Mitt svar är att det inte är universitetets uppdrag att finansiera spjutspetsforskningen. Eftersom externa bidragsgivare inriktar sig på de mest framstående får de i stället anslag därifrån.

Han välkomnar att den statliga forskningspolitiken nu inriktas på excellenta individer och menar att Sahlgrenska akademin blivit duktigare på att lyfta fram goda exempel när det gäller nomineringar och ansökningar.

När den borgerliga regeringen 2007 gjorde sin första strategiska satsning på svensk forskning kom fördelningen av anslag som en kalldusch för ledningen för Sahlgrenska akademin.

– Politikerna prioriterade då att forskare gick samman inom olika områden, exempelvis i forskningen kring Parkinsons och diabetes. Vi var inte på tårna och lämnade därför inte in lika bra ansökningar som exempelvis Lunds universitet.

Liksom forskarna själva betonar Eric Hanse vikten av internationella utbyten och att forskare flyttar på sig. Han erkänner villigt att man inte varit tillräckligt bra, varken när det gäller att skicka ut forskare i världen eller att rekrytera toppkrafter utifrån.

– I år har vi infört särskilda startbidrag för externt rekryterade professorer och återvändarbidrag till egna forskare som vill komma tillbaka efter att ha varit utomlands. Det är två åtgärder som vi hoppas ska öka rörligheten.

I framtidsstrategin för att ”lyfta” den medicinska forskningen, Vision 2020, ingår också en långsiktig satsning på studenterna. Målet är att alla som läser till läkare, tandläkare eller sjuksköterska i Göteborg ska komma i kontakt med forskningen under sin utbildningstid.

– Vi har startat olika program för studenter som vill prova på att forska under sommarloven. Förhoppningen är att de hellre väljer att testa forskning än extraknäcker på McDonalds när de har lov, säger Eric Hanse.

När det gäller språket håller han med om att det pratas för mycket svenska bland forskarna. Problemet finns även inom undervisningen, där motståndet fortfarande är starkt mot att hålla hela kurser på engelska.

Än så länge är Fredrik Bäckhed och Henrik Zetterberg de enda från Sahlgrenska akademin som valts in i Sveriges Unga Akademi. Där möts forskare i 35–40-årsåldern från hela landet för att diskutera olika forskningsstrategier och åtgärder för att främja den svenska forskningen.

Varför väljer ni att stanna kvar i Göteborg?

– Här finns en unikt positiv inställning till forskningen. Sahlgrenska kryllar av patienter och anhöriga som vill vara med i studier. Avståndet mellan forskning och klinisk verksamhet är väldigt kort, säger Henrik Zetterberg.

Även Fredrik Bäckhed tycker det är viktigt att vara placerad mitt i ett storsjukhus. I Göteborg finns en tradition att studera ämnesomsättningssjukdomar, något som betyder mycket när han tar forskningen vidare med studier av nya orsakssamband.

– Vad som utmärker Sahlgrenska är också att vi har ett öppet och prestigelöst klimat. Det är lätt att hitta samarbeten forskare emellan och jag tycker vi har högt i tak, säger han.

En annan fördel är närheten till Chalmers och samarbetet med forskarna där. Medicinforskarna behöver ofta hjälp med att analysera stora datamängder, vilket kräver datorkraft och särskild kompetens.

– Sedan får vi inte glömma att GU betalar våra löner. Många forskare vid andra universitet måste dra in externa anslag för att täcka lönerna, säger Fredrik Bäckhed.

Henrik Zetterberg tillägger att de dess-utom har väldigt roligt på sina arbetsplatser. För att bli en framgångsrik forskare måste man både vara envis och tycka det dagliga arbetet är spännande, menar han.

– Jag tror mycket på upptäckarglädje och gruppdynamik. Vi sätter hela tiden upp delmål som forskargruppen kan glädjas åt, säger Henrik Zetterberg.

Men bristen på långsiktig strategisk satsning oroar. De båda forskarna återkommer till att det i längden inte håller att satsa på alla fält när konkurrensen är knivskarp om de större anslagen.

– Det värsta som kan hända är att Sahlgrenska akademin inte erkänner att det finns problem, säger Fredrik Bäckhed samtidigt som han fingrar på sin mobil.

Under vårt samtal har det kommit ett mail från Europeiska forskningsrådet ERC. Forskargruppen har fått ett anslag på två miljoner euro, drygt 18 miljoner svenska kronor. Och den annars så lugne och samlade Fredrik Bäckhed kan inte hålla sig:

– Vilken tajming. Va roligt. Nu blir det tårta och champagne!

Fakta: Henrik Zetterberg

Ålder: 40 år

Familj: Fru och tre barn, 10, 7 och 5 år gamla

Bor: Mölnlycke

Karriär: Studerade till läkare i Göteborg, postdoktor vid Harvard Medical School i Boston. nu överläkare samt professor vid Sahlgrenska akademin och vid University College London. Tillhör Sveriges Unga Akademi

Fritid: En svår fråga. Gillar att träffa folk och lyssna på musik, läser en och annan bok och spelar gitarr ibland.

Min forskning: ”Det handlar om att finna kemiska tecken i ryggvätska eller blod på neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimer och Parkinson, innan dessa lämnat outplånliga spår i hjärnan.”

Fakta: Fredrik Bäckhed

Ålder: 40 år

Familj: Fru och två barn 3 och 6 år

Bor: Kullavik

Karriär: Disputerade vid Karolinska institutet, postdoktor vid Washington University i St Louis, nu professor vid Sahlgrenska akademin. Tillhör Sveriges Unga Akademi

Fritid: Familjen, tennis och fiske

Min forskning: ”Vi har identifierat en ny miljöfaktor som påverkar fetma: den normala bakteriefloran i våra tarmar. Genom att kombinera patientrelaterad forskning med studier av möss har vi visat att en förändrad tarmflora är associerad med både typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Vi har nu börjat kartlägga vilka signalvägar som bakterierna påverkar och om den förändrade tarmfloran direkt bidrar till sjukdomsförloppet, eller om sjukdomen påverkar tarmfloran.”

Tio kvinnor bland medicinproistagarna

2013 års Nobelpris i medicin tilldelas tre forskare i USA: James E. Rothman, Randy W Schekman och Thomas C. Südhof för upptäckter som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler. Upptäckten har stor betydelse för diabetes, infektionssjukdomar och epilepsi.

Pristagare utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet. Priset har utdelats sedan 1901. Bland de 204 personer som mottagit priset har tio varit kvinnor.

Den yngsta pristagaren är Frederick G Banting som var 32 år när han mottog priset 1923 för upptäckten av insulin. Den äldsta är Peyton Rous som var 87 år gammal när han mottog priset 1966 för upptäckten av virus-inducerade tumörer.

Sex svenskar har fått Nobelpriset i fysiologi/medicin.

Miljard till medicinforskningen

Medel för forskning, miljoner kronor, till Sahlgrenska akademin:

År Statsanslag Externa medel

2013 411 606 (prognos)

2012 408 556

2011 389 567

2010 384 551

Nobelpris litteratur 2013
Mest läst