Hotellkrog ...

Smaka på ordet: hotellkrog. Finns det? Och vad är det i så fall?

Ser ni framför er något från förr, à la Stadt i Eksjö: ensam handelsresande i korta varor beställer kalvstek med gräddsås, pressgurka, lingonsylt, två vita å en brun och La Paloma.

Inte det?

Men är då ”hotellkrogen” en restaurang vilken som helst?

Nej, knappast.

Men efter en sen februarionsdag vid ett fönsterbord på Park Aveny Café påstår vi att det här är en modern hotellkrog, som står med ett ben kvar i historien och ett i nutiden.

På gatan alldeles utanför fönstret droppade taxi, shuttles och flygbussar regelbundet av passagerare som nästan undantagslöst drog en väska med hjul efter sig de få stegen in i receptionen. Hotellet ligger ju perfekt och dess restaurang är som skapt för resenärer som bara fått i sig en deprimerande flygsallad i plasttråg sedan Barcelona, London eller Istanbul. Trötta och hungriga, men ovilliga att ta ett enda steg ut på stan i kylan.

Därför fylldes lokalen så småningom på med bord för en eller bord för två (med tillhörande högljudda affärssamtal med och utan telefon).

Så ser vardagen ut här och det har krogen anpassat sig till. Det vill säga 1) rejäla portioner, 2) välsmakande mat, 3) begriplig meny med stort och smått, 4) ingen krånglig haute cuisine som kräver totalt fokus, 5) luftig lokal med begränsad romantikfaktor och 6) muzak från osynliga högtalare.

Vi läste förrättsmenyn och fastnade på ordet kärleksfläsk. Love pork. Hur skulle man kunna motstå? För 75 kronor antog vi att det var en liten smakbit – men in kom tre tjocka (men magra), långkokta, sötsyrliga fläskskivor som verkade glaserade med söt hoisinsås innan de halstrats.

Underbart mört och gott och portionen var som en hel huvudrätt. Kärleksfläsket slog såväl den utmärkta, pankofriterade torskkinden, serverad med en bisque (slät, gräddig soppa kokt på fiskbuljong) för 140 kronor – som kvällens elegantaste nummer: sallad på skogsduva med puylinser och grapefrukt (125 kr). Duvköttet var lent, perfekt stekt och utan ett uns av den inälvsbeska som ofta stör smaken på den här typen av vilt fågelkött.

Vi var lyriska efter förrätterna. Och började redan bli mätta. Så det kändes rätt att ha valt fisk i två fasoner till huvudrätt. Äppelpocherad långa med pocherat ägg, äppelhollandaise och tempurasvartrot (215 kr) lät mer spännande än det var. Gott men överlastat. Långa är i sig en ganska smaklös historia som bereds till lutfisk, men den julkänslan slapp vi. All smakförstärkning kom från hollandaisen, som var ljuv, ljummen och så syrlig att slemhinnorna krullade sig under örsnibbarna. Samt serverad i överdådig volym. Hälften hade räckt och ett vaktelägg hade varit mera lagom och snyggare på tallriken än ett hönsdito.

Den mandelstekta bergtungan med rökta champinjoner, tomat och dragon (255 kr) var en stor, fin och lagom stekt fiskbit bakad på benet. Att svampen var rökt märktes inte, däremot låg små bitar av rökt lax på tallriken. Den hela fisken (förutom huvud) blev också rätt tung att ro i land efter den stora förrätten. Hade nog varit ännu mer njutbar utan förrätt.    

För den som ännu inte plågat färdigt sin ventrikel väntade bakade citrusfrukter – vi gissade på citron, apelsin och aprikos – under ett lock av pajdeg. Syrligt, gott och mättande för 95 kronor. En liten kula hasselnötsparfait med chokladsås i liten snipa lättade upp och bröt angenämt av det syrliga. Den som var knallmätt nöjde sig med en rund glasbägare fylld av luftig tiramisú, med mild smak av kastanj (85 kr).

TOTALT 18

Förrätt 5/5

Huvudrätt 7/10

Efterrätt 3/3

Service 3/3