”Vi går till jobbet varje dag och gör vårt bästa och sedan kan man inte göra mer.”

Men heter man Håkan Thörnström räcker den inställningen långt, det är uppenbart.

Citatet är från en av de tidningsartiklar som följde på förra veckans utmärkelse där Thörnströms kök blev årets krog och krögarparet Anne och Håkan Thörnström blev årets krögare. Och detta efter att i mars i år fått en av Guide Michelins så eftertraktade stjärnor.

Inte underligt då att det var festligt, fullsatt och nästan folkligt när Ute­ätar­na smög in en kväll i förra veckan. Inga artiga, lite lagom professionella leenden här inte. Nej, det var äkta känsla rakt igenom.

Många krogar överlever tack vare ett suveränt läge nära de stora evenemangsstråken. Men läget kan knappt ligga bakom den position som Thörnströms har i dag. Sedan starten för 14 år sedan har den legat på Teknologgatan i nedre Johanneberg, i förnäm avskildhet, litet mörkt och diskret.

För många matintresserade Göteborgare blev Thörnströms snabbt en innekrog och så har den förblivit. Här firar man gärna högtider som är värda några tusenlappar extra. Här kan vara svårt att få bord även mitt i veckan. Och det lär knappast bli lättare efter de senaste framgångarna.

Redan i garderoben/baren välkomnades vi av en varm dryck som genast jagade bort det värsta höst­rusket. Sedan gick vi till bords.

Vi beslöt oss snabbt för lilla avsmakningsmenyn (825 kr) med tillhörande vinpaket (675 kr). Sympatiskt nog finns det också ett alkoholfritt vinpaket och en ölmeny för den som önskar.

Lika snabbt som aptitretaren kom på bordet lika snabbt försvann den. En lövtunn skiva skaldjursterrin i det pyttelilla formatet – vi drömmer om den ännu! I väntan på den första förrätten gick vi loss på brödkorgen och nästan slogs om det hembakade tunnbrödet, sprött och i stort sett genomskinligt. Farligt beroende­framkallande.

Som tur är kom den sotade hjortryggen med variation på morot och lingon och fick oss att försjunka i skogstankar en stund. Den halstrade pilgrimsmusslan i förrätt nummer två var ordentligt het, ganska salt och alldeles, alldeles… underbar med sitt sällskap av blomkålscrème, brynt blomkål och hassel­nötter.

Fisken var en bit slätvar försiktigt sjuden i smör med en skummig buljong på körvel till och i en ravioli, eller angelotti som det stod på matsedeln, ett ostron. På toppen av den vackra anrättningen ett ostronblad, ett grönt för oss helt okänt tillskott till gastronomin. Sagolikt gott, inget av tillbehören stal stjärnglansen från fisken. Den fjärde anrättningen var blodduva, ett litet bröst och ett inkokt lår serverades med rovor och korngryn som smaksatts med anklever.

Till detta en sky av rosmarin. Vansinnigt elegant och den som ville kunde för 95 kr få färskhyvlad tryffel från Gotland till. En av oss prövade och blev inte saligare på kuppen. Kanske för att anrättningen i sig inte var varm nog? För att tryffeln skall utveckla sin smak måste den landa i minst 65 grader har vi fått lära oss.

Tre svenska ostar med hemort i Västergötland serverades med vinkokt björnbärskompott och rågbröd, innan det var dags för kvällens eldiga avslutning. Ett romkokt fikon karamelliserades och flamberades vid bordet under visst ståhej. Fikonet serverades med en choklad­bakelse, romrussinglass och en choklad­tartelette. En präktigt söt avslutning på en luftigt elegant meny som trots de många rätterna aldrig kändes överlastad eller tung.

En undring till slut över vinpaketet bara. Onekligen en intressant resa för den vinkunnige med ibland litet udda, utmanande smaker. Men kanske lite väl avancerat för den som bara vill ha gott vin till maten.

TOTALT 25

Förrätt: 5/5

Huvudrätt: 10/10

Efterrätt: 5/5

Service: 5/5