Belägen på en av centrala Göteborgs tristaste gatstumpar, med en oansenlig, trång och lite besvärlig entrétrappa ner i källaren, har den här lilla intima pärlan verkligen inte fått någonting gratis för att locka spontangäster.

Alltså måste man leverera – precis som Götabergsgatans stjärnkrogar, vilka lever under samma påfrestande förutsättningar.

Nej, Barrique når inte samma nivå som 28+ eller Basement. Inte i dag. Men i köket regerar nye köksmästaren Niclas Yngvesson, med erfarenhet från två av världens mest berömda restauranger. Om Yngvesson snappat bara en bråkdel av Heston Blumentals (The Fat Duck utanför London) och Thomas Kellers (The French Laundry i Kalifornien) köksgenialitet – och får lösa tyglar av Barriques krögare Rolf Olofsson – kan gästerna se fram emot en spännande tid i underjorden på Lorensbergsgatan.

Med två passionerade vinmänniskor (förutom krögare Olofsson även sommelieren Lasse Gustavsson) som drivhjul, skapas Barriques måltider med personliga viner som byggstenar. Kul och förpliktigande för krogen vars fullständiga namn är Barrique wine bar.

Sensommarmenyn på fyra rätter plus ”exklusivt” vinpaket springer upp i 1095 kronor, varav maten kostar i sammanhanget mycket blygsamma 495. Ett rejält lockpris, här finns 179 kronor att spara jämfört med samma rätter från à la carte-menyn.

Förrätt 4/5

Förrätten var en tunnskuren bit citronmarinerad och lättrökt torsk, omringad av blomkål i två fasoner: dels råriven, dels som len, rostad kräm. Runtom låg några extremt mörkrostade rågbrödskrutonger, vars kolsmak slog igenom och närapå tog kål på kål och fisk. En något för vågad smakbrytning (eller missade någon helt enkelt att vittja brödrosten i tid?).

Varmrätt 9/10

Varmrätten, en generöst tilltagen bit grissida med knaperstekt yta, tog oss hela vägen tillbaka hem till mormors kök. Att förädla de enkla köttbitarna med långsam, lågtempererad mörbakning är modern, skön matklassicism. Så mycket godare än stekt torr filé! Till fläsket, som utan motstånd föll isär för gaffeln, serverades en söt pals­ternackspuré och en raffinerad, syrlig chou­croute på vitkål och mangold. En ensemble av högsta Alsaceklass.

Dessert 4/5

Efter tre goda ostar och en krämig hallonsorbet är menyätaren rimligen mätt och desserten, pain perdu med blåbärssylt, känns snarare hotfull än lockande. Men denna ”fattiga riddare” visade sig vara en luftig, lättäten ­brioche. Tillsammans med en kula hassel­nötsglass en perfekt avslutning.

À la carteätaren startade med en bakad ankleverterrin med salta mandlar, karamelliserad äppelpuré och syltad ingefära. Gott men smått för 195 kronor (hur liten är då halvportionen för 135?).

Huvudrätten, ”dagens fångst”, var en pepparstekt kummelryggbit med harissa (en ganska kryddstark, röd nordafrikansk sås) med rostad paprika, fänkål och spetskål. Stinget i såsen gick utmärkt med den kraftiga fisken, som var förväntat professionellt behandlad och fick sin smak ytterligare förhöjd av brynt smör och musselskum. Dagspriset på dagens fångst: 269 kronor.

Desserten var en njutningsbomb för gottegrisens öga och gom: utspridda små brownie- och marshmallows­splitter med dulce de leche (kolasås gjord på kokt kondenserad mjölk) samt chokladglass. En sockerchock för 125 kronor.

Service 5/5

Allra bäst: Omhändertagandet, glimten i ögat, den sköna stämningen som skapas när proffs som brinner för sin sak presenterar mat och vin

Summa poäng: 22 av 25