En tur till Japan en vanlig vardagskväll? Fullt möjligt. Gå genom entrén på Hotel Post, ta till vänster tills du möter skylten Vrå. Framme.

I ett avskärmat hörn av hotellobbyn väntar en sällsam matupplevelse där både ögat och gommen får sitt. Så snart vi satt oss kommer varma handdukar, vatten och snacks på bordet. Vrå serverar menyer men är öppna för gäster som vill ha det på sitt eget vis. Vi vill pröva allt och bestämmer oss för varsin niorätters avsmakningsmeny med tillhörande dryckespaket.

Först ut är ostron serverade med bland annat fintärnat äpple, sake och japansk majonnäs. En visuell knockout med vågbrus i smaken. Här startar också det intressanta dryckespaketets väg genom sakeland med en lite rå smak som gifter sig fint med ostron och äpple. Risbrygden jobbar också bra mot den råa fisken i sashimin som är nästa rätt. Fräscht och delikat på närfiskad hälleflundra, gös, abborre, forell, lax, och ytterligare några fisksorter.

Ingenting är rödlistat och havskräftan i den tredje förrätten är både bohuslänsk och burfångad. Kräfthuvudet och klorna är kokade, stjärten är tärnad till en tartar som serveras med skånsk senap och miso i en blandning där syra och sötma balanseras. En boll med svarvade trådar av morot, gul- och rödbeta utgör ett överraskande gott komplement. För att inte tala om den väl valda Gewürztraminern från Alsace.    

Den redan prisbelönta köksmästaren Frida Ronge är nominerad till 2013 års rising star av restaurangguiden White guide. Hennes kök blandar sömlöst det skandinaviska med det japanska. Miso­soppan med hjärt- och blåmusslor är ett utmärkt exempel. Det varma gör gott efter flera kalla rätter och de bohuslänska musslorna går hand i hand med mison.

Efter soppan är det åter dags för lite rått. Denna gång i form av norska pilgrimsmusslor smaksatta med bland annat citrusfrukten yuzu som ger en fin brytning.

De nya sakekopparna med en guldgnistrande insida aviserar att något särskilt är på gång. Och den fruktiga drycken som kallas Positivt guld öppnar tillsammans med sushin en helt ny smakvärld så långt från lunchlådesushin du kan tänka dig.

I fonden kan vi se kockarna jobba och serveringspersonalen är aldrig långt borta med sina vänliga men något opersonliga förklaringar av köksjapanskan och sakesorternas särprägel. Här finns något av inrepeterad läxa snarare än den gedigna erfarenhet som köket utstrålar. I bakgrunden hörs sorlet från hotellbaren och vissa kan nog tycka att lobbymusiken kunde dämpas.

Nästa rätt får oss dock att glömma omvärlden. På den fyrkantiga grå tallriken ligger ett band av färg: rosa, gult, grönt. En råbiff på älgkalv kryddad med bonitoflagor från torkad fisk som ger en lätt röksmak och en känsla av att köttet är tillagat, ett trevligt avbrott efter den råa fisken.

Även nästa rätt känns lagad men tyvärr inte lika intressant. Riset med shiitakesvamp och alger lyfter inte riktigt och drar dessvärre ner poängen för huvudrätten.

Visst är vi mätta men på ett behagligt sätt och inte heller saken tynger. Risbrygden är inget brännvin utan jäser ungefär som vin och kan smaka på allehanda vis. Till desserten serveras en guldgul variant smaksatt med yuzu. Den påminner om den italienska limoncellon men utan spritkicken.

På den svarta tallriken finns yuzu i form av sorbet, kräm och marmelad. Den kombineras med små maränger, rispapper smaksatt med lakrits och gröna moln med tesmak. Det är friskt och läckert men citrusen dominerar på de andra smakernas bekostnad. Inte riktigt full pott här heller.

Men – sammantaget är Vrå ett måste för de matnyfikna och ett välkommet tillskott till den göteborgska finkrogvärlden.

Totalt 22

Förrätt 5/5

Huvudrätt 9/10

Dessert 4/5

Service 4/5