Det är som med vänner. Man vet inte vilka de är förrän man verkligen behöver dem. Vi kan fylla köksfönster, balkonglådor och trädgårdsland med thaibasilika, koriander, citrontimjan och allehanda örter som råkar vara på modet - men vem kan överleva en sommar utan gräslök? Denna gamla trotjänare ska liksom bara finnas där utan att man tänker på det. Själv kan jag inte tänka mig något godare än att strimla en rejäl bunt gräslök och blanda med gräddfil till sommarsillen. Det hade liksom inte varit alls samma sak med gul lök, eller hur?

Enkel att odla

Gräslök har en perfekt balanserad mild löksmak som varken sticker i näsan eller riskerar att bli alltför dominant. Den bara piggar upp maten med sina gräsiga toner och sitt lagom pikanta sting. De ihåliga stråna är egentligen tuvans blad. Och de vackra ljuslila blommorna är minst sagt ätbara, de smakar oerhört gott och har en förmåga att göra den mest oansenliga macka till rena konstverket. Dessutom kommer det raskt nya blommor om du klipper av dem. Gräslök växer vilt i många delar av Sverige men den är också enkelt att odla själv.

Alltid läge

Personligen sörjer jag att gräslök inte finns att köpa i knippen året runt. Det borde vara snudd på en mänsklig rättighet. Små taniga örter i plastkrukor i all ära, men jag har aldrig begripit mig på det konceptet. Varför ska vi släpa hem jord och plast när det är örter vi vill ha? Det känns varken särskilt effektivt eller miljövänligt. Man undrar ju varför det går att köpa buntvis med örter i andra länder, men inte i ett land med sjuttiotre sorters yoghurt som vårt!

Men försommaren är gräslökens tid. Nu kan vi passa på att överdosera i grönt. Strimla hellre gräslöken med kniv än klipp den med sax. Då smakar den mer. Var generös när du strör den över soppan, salladen, potatisen eller smörgåsen. Det är alltid läge för extra gräslök.