Zoltan Töröcsik, 33 år, har vunnit de ungerska mästerskapen. 2010 blev han guldmedaljör vid kock-VM i Luxemburg. Han har tävlat sedan han var 16 och han går, står, sover och lever för mat.

– Mina kollegor brukar kalla mig den galne kocken, och de har alldeles rätt.

– Jag är galen. I mat, säger Zoltan.

Och han har en förkärlek för soppor.

– Ge mig en dag och jag skall lätt ge dig 400-500 sopprecept, säger han.

Vi svenskar är inget vidare på soppor. De har liksom inte funnits i den traditionella, kulinariska grundbulten. I alla fall inte om vi tittar bortom ärtsoppa och köttsoppa.

– Men det håller på att ändra sig, säger Zoltan.

I vinter har han varit gästkock på Cafe Kosmos och då gjorde han (naturligtvis) bland annat gulaschsoppa. På riktigt. Låt oss konstatera att den hade strykande åtgång. Det räcker bra som betyg.

Som liten ville han bli lokförare, men pappa såg vartåt det barkade hän. Redan i grundskolan talade faderskapet om för fröken att grabben skulle bli kock. Och så blev det. I slutet av 90-talet kom han för första gången till Sverige. Då bara för att hälsa på vänner. Men det blev mer.

– Jag tyckte omedelbart om Sverige. Dessutom blev jag genast intresserad av den svenska matkulturen och jag föll för husmanskosten.

Så han kom tillbaka. Gång på gång. Åkte runt och åt. Söp in intryck. För sju år sedan bestämde han sig för att flytta hit och första anhalten blev Bremers i Smögen. Där han varit varje sommar och han och ägaren Lakis blev kompisar. Därför var det kanske inte så konstigt att Lakis bad sin vän Zoltan ta hand om köket när han i somras köpte restaurangen i Botaniska.

– Jag skall göra om alltihop. Det blir både lunch och à la carte, säger Zoltan och börjar måla upp den kommande menyn.

Som sagt. Han lever för mat. Dygnet runt. Men kom inte dragande med halvfabrikat eller färdiglagat. Då blir den galne kocken om möjligt ännu galnare. Dessutom blir han galen på svenska. Klockren dito.

– Jag insåg att jag måste lära mig språket. Ingenting skulle fungera annars.

Smögen och Botaniska i all ära, men först är det soppa som gäller.

– Något av det bästa som finns. Det är gott, billigt och nyttigt, säger han.

Många undrar om han inte vill servera sina soppor på ett eget ställe och när frågan kommer på tal ser han fundersam ut.

– Nja, jag vill ju hellre vara i köket än att hålla på med pappersarbete.

Så talar en man som älskar mat.