Här hittar du ekoskinka
Julskinkan är för många en självklarhet på julbordet, men för den som söker ekologiskt kan det bli både snårigt och svårt.
Relaterat
Fakta
Här kan du hitta eko-skinka
Västsverige
Ekostore samt Kooperativ Handel Fram i Göteborg (vecka 50, Melins)
Ekobeställarna i Götborg (vecka 50, Melins)
Tuvan i Kungsbacka (vecka 50, Melins)
Övriga Sverige
Gårdarnas Butik i Stockholm (vecka 50, Melins)
Ica Torgkassen i Uppsala (vecka 50, Svenskt Butikskött)
NK saluhall i Stockholm (vecka 50, Svenskt Butikskött)
Svenska Delikatesser i Uppsala (vecka 50, Melins)
Duå i Umeå (vecka 50, Melins)
Ås Trädgård, Ås (vecka 50, Melins)
Nätbeställning och hemkörning
Årstiderna (vecka 50, Svenskt Butikskött)
EU-skinka
De flesta stora livsmedelsbutiker. Beställ gärna i förväg hos handlaren.
Mammas senap
2 äggulor
6 msk strösocker
5 msk Coleman´s senapspulver
1/2 dl matättika
Fantastikt god senap till julskinka! Rör samman ingredienserna i en kastrull. Låt därefter blandningen försiktigt sjuda 2-3 minuter.
Häll upp i glas eller liten kruka. Smakar gott efter cirka två dygn. Förvaras i kylskåp.
Artikelserie
- JULKALENDERNS SAMLADE TIPS
- Ansjovisen frestar på 2010-12-24
- Nya pepparkaksformer 2010-12-03
- Lyckost den som får mandeln 2010-12-10
- Förnyelse i granen 2010-12-10
- Öl till ris à la malta? 2010-12-10
- Så sköter du granen 2010-11-29
- Fyra enkla recept på julgodis 2010-12-10
- Hyacinter höjer julstämningen 2010-12-03
- Baka ett gott vörtbröd 2010-11-30
- Vårda din julstjärna rätt 2010-11-30
- Gör glüwein med kanel 2010-11-30
- Lutfisk på nytt sätt 2010-11-30
- Skapa dina egna julkort 2010-12-09
- Lägg in din egen sill 2010-12-03
- Få amaryllisen i blom igen 2010-11-30
- Voltvett kring jul 2010-11-22
Julskinkan kommer nästan alltid högst upp på listan över mat som måste finnas på julbordet. Men vad är det egentligen vi äter? Förra årets larmrapporter om förhållandena i grisuppfödningen fick många att köpa ekologiskt uppfödda djur. Intresset för de ekologiska grisarna blev så stort att de sålde slut långt innan julafton. Även i år tror tillverkarna att det kommer bli huggsexa på ekoskinkan trots att man ökat produktionen.
Den traditionella julskinkan gjordes genom sockersaltning av skinkan som sedan kokades. Denna skinka blir lite torrare, ljusare och mer lik fläskstek i konsistensen. Idag är det mycket svårt att få tag på en traditionellt tillverkad skinka., det är i princip bara den ekologiska KRAV-godkända skinkan som görs på det gamla sättet.
Kravgodkända producenter
I Sverige finns det ett 30-tal KRAV godkända grisproducenter. Många av dessa skinkor kommer till någon av de två KRAV-godkända förädlare som finns i Sverige. De två är svenskt Butikskött och Melins lamm.
- Mina skinkor innehåller inget annat än skinka, vanligt salt och vanligt socker. Jag kommer att rimma cirka 1500 skinkor innan jul, berättar Benny Melin som driver Melins Lamm i Bredbyn.
Råvarna till skinkorna kommer från ett 10-tal KRAV-godkända gårdar runt om i Mellansverige.
- Det är inte så lätt att hitta råvaran, för det finns inte så många bönder som föder upp kravgodkända grisar.
Hållbarheten på de kravgodkända skinkorna är något kortare än en nitritsprutad. De vakuumpackas när de är klara och håller då i cirka 4 veckor innan de måste tillagas. Efter tillagningen är hållbarheten som för vanlig tillagad skinka.
Den korta kortare hållbarheten för KRAV-skinkorna gör att de börjar säljas först i vecka 50.
Tillsatser
De flesta konventionella skinkor innehåller diverse tillsatser bland annat gör att den ser rödare ut i färgen, får den att se blank ut och ger den en förlängd hållbarhet i butiken. Man sprutar dessutom in vatten i skinkan.
På en helt vanlig rimmad julskinka från kan det på innehållsförteckningen stå: Skinka (82%), salt, surhetsreglerande medel (E 331, E 325), druvsocker, antioxidationsmedel (E 301), konserveringsmedel (E 250).
Även den ekologiska julskinkan kan innehålla tillsatser. De flesta ekologiska julskinkor som förekommer i handeln är inte KRAV-godkända eftersom de innehåller Natriumnitrit, ett ämne som inte får förekomma i den svenska kontrollorganisationen KRAV:s charkprodukter. Detta ämne godkänns dock som tillsats i ekologiska charkprodukter av det europeiska kontrollorganet. Det är dock inte ovanligt att en del EU-godkänd ekoskinka är gjord på KRAV-godkänd råvara.
Kravs krav
En KRAV-godkänd skinka får alltså inte innehålla Natriumnitrit och djuren måste vara uppfödda enligt KRAV:s regler. Grisen måste gå ute på bete minst 4 månader per år och den skall då har tillgång till bete och gyttjepöl och ha möjlighet att böka. Även EU-ekologisk gris skall gå ute men där finns inga krav på färskt bete, gyttjepöl eller att den skall kunna böka. För båda de ekologiska varianterna gäller också att man har hårda krav på utrymmen för suggor med smågrisar och att kultingarna skall få bo hos suggan i minst 6 veckor.
Alla grisar i Sverige får dessutom har knorr på svansen. I övriga Europa är det tillåtet att kupera grisarnas svansar. I Sverige är det dock tillåtet att ge grisarna mediciner i förebyggande syfte.
Det får man inte göra med vare sig de EU-ekologiska grisarna eller de KRAV-godkända grisarna.
Fakta/Bakgrund
Skinkans historia
Det var först på 1600- 1700-talet som julskinkan blev mer allmän på de svenska julborden. Nationalencyklopedien skriver:
"För julhelgen brukade man emellertid vid höstens storslakt spara någon eller några grisar som slaktades strax före jul, ofta på luciamorgonen. Deras kött kunde under julen förtäras i färskt skick, vilket var en högt skattad delikatess. "Julskinkan" hörde dock inte hemma här. Skinkorna brukade nämligen i bondehushållen ofta sparas till sommaren eller styckas till mera lätthanterade bitar. Julskinkan var herrskapsmat; den omtalas tidigast i Olaus Rudbecks Atlantica (1689). Blodet från julgrisen användes till korv eller palt, som också har julmatshävd i vissa landsändar."





































