Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
I Sverige finns cirka 300 arter vildbin: 250 ensamlevande bin och 40 humlor. Olika arter pollinerar olika växter.

Massdöd av bin hotar jordbruket

Det är inte bara honungsbiet vi ska vara rädda om. För att pollineringen av våra grödor, frukter och bär ska fungera behövs en mångfald av pollina-törer. Det är dags att visa vildbina den uppskattning de förtjänar och motverka utarmningen i det blommande landskapet, skriver en rad forskare vid Lunds universitet.

Filmen Inte bara honung av Markus Imhoof har i dagarna svensk premiär. Den uppmärksammar massdöden av honungsbin. I filmen framkommer en vanlig missuppfattning när bin och pollinering diskuteras: att en tredjedel av det vi äter producerats tack vare bin, med syftning på honungsbiet. Honungsbins pollinering är betydelsefull för produktionen av frukt, bär och grönsaker, men minst lika viktiga är de 1 000-tals arter vilda bin som finns världen över. Det är dessa som, tillsammans med honungsbiet, pollinerar en tredjedel av vår föda. Dessvärre är dessa fantastiska kryp nästan okända.

300 arter vildbin i Sverige

I Sverige finns cirka 300 arter vildbin: 250 ensamlevande bin och 40 humlor. Honungsbiet är en art. Eftersom arter pollinerar på olika sätt behövs många arter för god pollinering. Jordgubbar måste besökas av både stora och små insekter för att ge stora, välformade bär. Tomater pollineras bäst av humlor som är experter på att lösgöra det hårt bundna pollenet. Växter med djup blomkalk pollineras bäst av insekter med lång sugsnabel. Honungsbiet har ansetts vara nummer ett för pollinering av grödor, men ny forskning visar att vilda insekter som vildbin och blomflugor, är betydligt viktigare än man tidigare trott.

Biarter är olika känsliga för miljöförändringar och sjukdomar. Därför bidrar större artrikedom till stabilare pollinering av grödor. Liksom man sprider riskerna i en aktieportfölj gäller det att satsa på en mångfald av pollinatörer. Massdöden av honungsbin tydliggör hur sårbar pollineringstjänsten blir om man litar till en enda art. Detta gäller även andra ekosystemtjänster; en mångfald av arter agerar buffert, vilket är särskilt viktigt när ekosystemen påfrestas av klimat- och landskapsförändringar.

Rödlistade och utrotade

Mångfalden av bin är dessvärre hotad och inte bara honungsbiets framtid står på spel. I Sverige är 30 procent av vildbina rödlistade och 13 arter utrotade. Humlesamhället har på 70 år gått från en jämn fördelning av många arter till att domineras av endast två arter. Bin pollinerar inte av vänlighet utan då de samlar föda i form av nektar och pollen från blommor. En huvudorsak till minskningen av bin är dagens jordbrukslandskap erbjuder alltför få och spridda blommande miljöer som ängar, betesmarker och fältkanter. En ökad användning av ogräsbekämpningsmedel under 1900-talet har ytterligare minskat blomtillgången.

Lantbrukare sköter kvarvarande ängs- och hagmarker och gör därmed avgörande insatser för att bevara arter. För sitt arbete erhåller de miljöstöd. Inom EU:s gemensamma program för jordbruket (CAP) diskuteras, oroande nog, att minska miljöstöden. Ekologisk odling är ett annat sätt att ersätta lantbrukare för minskad miljöpåverkan som kan gynna pollinerande insekter. I produktiva jordbruksområden är denna ersättning ofta marginell i jämförelse med de extrakostnader och produktionsbortfall det innebär att odla ekologiskt. För att försäkra oss om att lantbruket i framtiden ska producera andra nyttigheter än mat är det därför hög tid för samhället att ta ansvar.

En fortsatt nedgång av pollinatörer riskerar framtida matproduktion och livskvalitet. Att lita till en enda art för pollinering är oförnuftigt. Det är dags att visa vildbina den uppskattning de förtjänar. Med enkla åtgärder kan vi skapa blommande ytor i trädgårdar och i jordbrukslandskapet. Fruktträd, kryddväxter och bärbuskar är till glädje för både människor och bin. Blommande klöver i gräsmattan ger mat till bin och näring till gräset. Kanske måste vi omvärdera vår syn på hur en välskött vägren eller stadsmiljö ser ut? Vägrenar slås innan växterna blommat och stadens gräsmarker är ständigt kortklippta. Vi tror det är möjligt att återfå mångfalden i landskapet, men det kräver att vi förstår värdet av densamma, inte minst i ljuset av klimatförändringen. Vilda bin är exempel på naturens värde för samhället, så låt landskapet blomma i sommar!

Georg Andersson

Juliana Dänhardt

Johan Ekroos

Lina Herbertsson

Anna Persson

Maj Rundlöf

Henrik Smith

forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen, Lunds universitet

Mest läst